Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lukasevangeliet, som av allt att döma är skrivet
av en litterärt bildad hednakristen, enligt Pfleiderer
i början av andra århundradet efter Kristus, enligt
Jülicher [1] mellan år 80—110, medan Harnack [2] är
böjd att förlägga tiden för Lukasevangeliets
avfattande åtskilligt längre tillbaka, måhända redan på
sextiotalet! Vad som i motsats till Markus utmärker
Lukasevangeliets författare, är en omisskännlig litterär
begåvning, som satt honom i stånd att åt den nya
religionen skänka en konstnärlig form och ett poetiskt
bildspråk, som än i dag kan tillfredsställa anspråkslösa
sinnen. Harnack, som i en nyligen utgiven
[1] Jülicher, anf. arb. sid. 295 ff.
[2] Harnack, Die Apostelgeschichte (1908) sid. 217—221.
Harnacks bevisföring för att Lukasskrifterna skulle vara
författade redan på sextiotalet, alltså före Jerusalems förstöring
(år 70 e. Kr.), framföres av honom själv blott hypotetiskt och
synes behäftad med så många av honom själv framhävda svårigheter,
att det hela närmast förefaller som ett spirituellt
tankeexperiment. Eget nog har den socialdemokratiske skriftställaren
Max Maurenbrecher i sitt intressanta arbete »Von Nazareth
nach Golgatha» (Berlin 1909), sid. 26, accepterat Harnacks
hypotes som ett bevisat faktum och förlägger alltså Lukasevangeliet
till år 62, vilket i sin ordning kräver en tillbakaflyttning
av Markusevangeliet till på femtiotalet. Även en så konservativ
teolog som Johannes Weiss medger dock i sin mot Drews
riktade broschyr, att det »ej kan vara tal» om en så långt
tillbakaskjuten avfattningstid för Markusevangeliet; på grunder,
som knappast förefalla bevisande, förlägger Weiss denna
tidpunkt till år 64—68 e. Kr. Det anförda må vara nog för att
ge en föreställning om den meningsskiljaktighet, som på detta
område förefinnes även mellan framstående fackmän och som
Heinrich Schmidt (Die vier Evangelien, Kröners Taschenausgabe
s. 192) träffande karaktäriserat med yttrandet, att det på
den nytestamentliga litteraturhistoriens område knappast ges
en enda sats, som icke blivit bestridd av någon framstående
fackman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 13:22:01 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/krfon/0046.html
