Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nödvändighet äro närmast urförsamlingens tankar;
blott dessa känna vi bestämt. Om Jesus själv delat
dem, det är just frågan. I framtidsförhoppningarna
ha alla kristne förblivit utpräglade judar; var Jesus
detta i samma grad? Vem djärves påstå sig säkert
veta, vad Jesus tänkte om det stora världsslutet,
och vad lärjungarna tillfogat?
Svårigheten att komma på det klara med vad
Jesus verkligen »ville och gjorde» blir så mycket
större, som den liberala teologin kommit på det
klara med att även Jesu egna lärjungar, i varje
fall evangelisterna, särskilt Markus, på denna punkt
gjort sig skyldiga till grova missförstånd. Wernle
skriver härom (anf. arb. sid. 65—66):
Men Mark. hade att svara på ännu en invändning
av kristus-fienderna: varför trodde då judarne
ej på Jesus, om han genom så många under bevisat
sig vara guds son? Betyder ej judarnes otro, att
Jesus misslyckats, talar den ej mot hans höga
värdighet? Mark. ger härpå ett märkvärdigt svar:
Jesus ville ej alls uppfattas av det judiska folket
som Messias. Därför förbjöd han både dämoner
och lärjungar att röja gudssonshemligheten, och han
bjöd även de botade att förtiga hans underbara
makt. Han gjorde emellertid ännu mer för att
förhindra judarnas tro på honom. Han talade till dem
blott i liknelser, d. v. s. i gåtor och med
hemlighetsfulla ord, för att de utomstående, det judiska
folket, ej skulle förstå honom, utan, enligt Jesu
ord, bliva förstockade, under det han blott
bevärdigade lärjungarna med en tydning av dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
