Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
göra det omöjligt att skänka hela hans person sin
dyrkan; Grützmacher erinrar i detta samband om
Jülichers ord: »även pessimistiskt dystra, bittra, ja
hårda ord ha blivit oss bevarade från hans mun;
bilden av fariséerna har han orättvist tecknat i svart,
de rika har han behandlat som idel räddningslöst
förlorade mammonslavar». Ännu tyngre vägande är
Grützmachers tredje argument: även om dyrkan av
den mänskliga Jesusbilden på grund av dess historiska
klarhet och storhet vore bättre motiverad än
den nu är, så måste man från religionens ståndpunkt
avböja den. Ty antingen har denna dyrkan en
verkligt religiös karaktär, som yttrar sig i tro och
bön —, och då råkar den i konflikt med uppfattningen
av Jesus som en människa. Eller också
avsöndrar sig denna dyrkan skarpt från den man egnar
gud, och då är den ej längre religion, utan hör
hemma bland de historiskt-filosofiska och estetiska
värdesättningarna. När Harnack i samma andedrag
som han förklarar Jesus vara en människa talar om
den saliggörande tron på honom, så förbiser han att
en religiös funktion sådan som tron endast kan ha
gud till korrelat, men ej en människa. Är Kristus
icke gud, utan människa, så måste han upphöra att
vara objekt för religionen och den religiösa tron.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
