Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skrift givit synnerligen karaktäristiska uttryck åt
denna åskådning.
Till utgångspunkt för sin framställning tar Bousset
samma sats av Lessing, som vi nyss sågo anförd
av Wilhelm von Schnehen: »tillfälliga historiska
sanningar kunna aldrig tjäna som bevis för
nödvändiga förnuftssanningar», och kompletterar denna
sats med ett besläktat yttrande av Kant: »det
historiska kan blott tjäna som illustration, aldrig som
demonstration (bevisning)». Den liberala teologin
betecknar denna åskådning som utslag av en
föråldrad rationalism; man söker och finner i det
historiska de fundamentala grundvalarna för
mänsklighetens alla högre anlag, och sålunda även för
religionen. Man uppfattar historien som
skådeplatsen för grundläggande, principiellt nya
uppenbarelser, och i det man med dessa allmänna
åskådningar mer eller mindre beslutsamt förbinder en
principiellt supranaturalistiskt orienterad
världsåskådning, bedömer man gamla och nya testamentets
religion och speciellt det i och med Jesu person givna
evangeliet som en under loppet av de naturliga
sammanhangen inträdande, på en punkt i historien given,
på gudomlig uppenbarelse beroende nyskapelse, av vilken
all tro är avhängig i sina grundvalar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
