Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Teologin följer härvidlag, säger Bousset, endast
den allmänna kulturströmningen i nittonde århundradet,
som man med rätta kan kalla historiens tidsålder.
Denna århundradets grundkaraktär beror på en hel
komplex av skilda faktorer: de stora, behärskande
världsåskådningssystemens tillbakagång, den förnyade
tillväxten av de kyrkliga organens makt och auktoritet,
konservatismens utbredning på alla områden —
och på andra sidan en mäktig, vittfamnande skepsis
med relativism och agnosticism, entusiasm för
psykologin, en starkt utvecklad känslighet för alla,
även de underligaste och brokigaste fenomen inom
själslivet, en sig själv förtärande, irrationell
skepticism o. s. v. Till och med den modärna rättsvetenskapen
visar tydliga spår av denna historism.
Föregångsmannen på det teologiska området var
härvidlag Schleiermacher, som i kristendomen såg
den religion, där allt hänfördes till Jesu person,
av vilken Schleiermacher trodde sig ha en
trogen bild i Johannesevangeliet; den religiösa
medelpunkten blev för honom icke idéen, utan det
odefinierbara personliga livet. Den liberala teologin går
vidare på samma väg, men ser i religionen något
som först genom den historiska uppenbarelsen sänker
sig ned i mänskovärlden, icke något som under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
