- Project Runeberg -  Kristendomen förr och nu /
173

(1911) [MARC] Author: Bengt Lidforss
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sedd av andra. En aktiv karaktär såsom Paulus
uppenbarar sig tydligt endast i sitt handlande. Och
vad veta vi om Pauli handlande? Vi känna en del
yttre konturer och rätt mycket om den religiösa
anda, som levde i dessa, men föga veta vi om hans
sätt att uppträda i bestämda lägen, hans konkreta
förhållande till människor och saker — och just
däri skulle handlandets moraliska halt uppenbara
sig. Samtida omdömen om honom felas så gott som
helt och hållet. Vem säger oss, huru en Petrus, en
Barnabas kände sig berörda av denne man, som
överflyglade dem och hade hårda sammanstötningar
med dem? Det vore intressant att veta detta. —

Icke utan orsak berömmer sig Paulus över sitt
arbete i församlingarna sålunda: »Vem är svag, och
jag varder icke svag? Vem får anstöt, och jag
brinner icke?» Han ägde ett varmt sinne, berett
till ständig kärlekstjänst, han var mäktig av ömma
rörelser och kunde anslå en vek och innerlig ton.
Till och med det bistra galaterbrevet innehåller ett
sådant ställe; det vackraste beviset finnes i
Filipperbrevet. Trots allt detta få vi ej intrycket av en
förhärskande naturlig välvilja gent emot nästan och
människan såsom sådan. Icke visade honom varje
församling ett sådant tillmötesgående och en sådan
tillgivenhet som församlingen i Filippi. Men just
dessa egenskaper voro de nödvändiga villkoren för
att vinna hans kärlek. Denna kärlek gällde vännerna
till hans egen sak, dem, som kunde bliva vunna
genom missionen, den gällde de redan vunna,
såsom föremål för hans arbete och självuppoffring.
Den åter, som ville gå sin egen väg, som ej ville
hängiva sig eller försökte med motsägelse, bröt han
snart med. Han blir ofta retad och visar sig då
barsk och bitter, ja, till och med grov och börjar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Sep 28 13:30:03 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/krfon/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free