Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppbringa eller hade stora privatskulder, och sökte
genom döden undandra sig detta elände; eller de
hoppades att genom sina lidanden på sträckbänken
eller i fängelset beveka rika kristna till att ingripa
och hjälpa; och slutligen fanns det fattiga förkomna
mänskor, som hade en bättre tillvaro i fängelset
än därutanför, enär de kristna utan fruktan brukade
förse sina fångna medbröder med mer än det
nödvändiga. Inför sådana missbruk hade biskop
Mensurius av Carthago mod och konsekvens nog att
fordra, att sådana personer, som utan tvingande
skäl trängt sig fram till martyrskapet, ej skulle få äras
som martyrer» [1]. Ett betecknande vittnesbörd i samma
riktning är även det yttrande, som kyrkofadern
Tertullianus berättar ha fällts av Arrius Antonius,
Asiens prokonsul [2]; vid anblicken av alla de kristna,
som vid tiden för en förföljelse frivilligt och i
stora skaror trängde sig kring hans tribunal, hade
denne utropat: »I olycksaliga, om I viljen dö, så
han I avgrunder och rep». Även kejsar Markus
Aurelius, en av de noblaste personligheter antiken
har att uppvisa, var ingen vän av de kristna: honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
