Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kristendomsfientliga fritänkare och i första rummet från
de franska upplysningsfilosoferna. »Eländige läkare
för själen», tillropar Voltaire de kristna prästerna,
»I prediken fem kvarts timme emot idel nålstygn,
och han inte ett ord att säga om denna landsplåga,
som river oss i tusen stycken». Även hos hedniska
folk, som aldrig varit i åtnjutande av kristendomens
påstådda välsignelser, finner man uttryckliga
förkastelsedomar över kriget, så t. ex. hos den
kinesiske filosofen Laotze, i den indiska diktcykeln
Mahâbhârata; bland judarna gingo esséerna så långt
i fördömandet av kriget, att de förbjödo sina
medlemmar förfärdigandet av varje krigsredskap, och
även hos romarna Cicero och Seneca finnes en
etisk värdering av kriget, som står högt över den
kristna normalnivån. Det är, som Westermarck
påpekar, ett betydelsefullt faktum, att sålunda utom
kristendomen flera röster höjt sig mot kriget, medan
den kristna religionens anhängare med få undantag
givit sitt understöd åt detta grova brott mot den
allmänna människokärlekens bud.
Ungefär på samma sätt förhåller det sig med
kristendomens ställning till slaveriet. I allmänhet
tror man, att det så gott som uteslutande varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
