Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kristendomen som mildrat slavarnas lott och
slutligen undanröjt slaveriet i Europa. Denna
uppfattning motsäges emellertid redan av det faktum att
de väsentligaste förbättringarna av slavarnas
ställning kommo till stånd så tidigt, att kristendomen
ej kan ha haft någon andel häri [1]. Här som på så
många andra områden har den stoiska filosofin
uträttat vad som sedermera tillskrivits kristendomen.
Redan Mommsen framhåller, £tt »de mildringar i
slaveriet som den kejserliga lagstiftningen
åvägabrakte, i främsta rummet äro att tillskriva
inflytandet av grekiska åskådningar, t. ex. hos kejsar Marcus
Aurelius, som såg upp till slaven från Nicopolis
(Epiktet) som till sin mästare och sitt mönster».
I en skrift från första århundradet e. Kr. finner
man följande uttalande: »Ett lidande, som Du
själv vill undvika, må Du icke tillfoga andra. Du
vill icke själv vara slav; se därför till att Du icke
gör någon annan till slav!» Dessa ord härröra icke
från någon kristen författare, utan från den lame,
i slavkasten födde Epiktet, vars predikan om den
sanna friheten för snart två tusen år sedan
entusiasmerade en slav i Pisidien till att hylla filosofen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
