Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den »oförfalskade kristendomens» sociala
indifferentism: de första kristna, säger Harnack, bedömde
slaveriet varken bättre eller sämre än staten och
rättsförhållandena i allmänhet, och det föll dem
icke in, att av humana eller befryndade skäl
upphäva slaveriet — icke ens i sin egen krets; men
på det religiösa planet gällde jämlikheten, här voro
slavarna sina herrars bröder i Kristo, Nutidens
sociala uppfattning är som bekant den rakt
motsatta: på det världsliga planet fordrar
socialdemokratin likställighet för alla medborgare, däremot
är den fullt medveten om, att på det andliga planet
talet om allmän jämlikhet innebär en djup osanning.
Naturligtvis skall det icke bestridas att det även
funnits kyrkokristna, som ivrat för slaveriets
avskaffande eller sökt mildra dess former; men för
kyrkans ställning till slaveriet är det dock mycket
betecknande, att kyrkomötet i Agatho (år 506)
stämplade det som obilligt att frigöra klostrens
slavar, då ju även munkarna själva voro tvungna att
dagligen arbeta, och faktiskt hörde, säger
Westermarck, klostrens slavar till de allra sista, som
befriades [1]. Vid mitten av sjunde århundradet beslöt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
