Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
krassaste ortodoxi [1]. Av allt att döma finns det
emellertid även utanför Schweiz, exempelvis i
Frankrike och Skandinavien, socialistiska präster, vilkas
ståndpunkt i stort sett överensstämmer med Kutters;
varmhjärtade känslomänniskor och förträffliga
agitatorer, vilkas andliga jag till den grad tagits i beslag
av det praktiska reformintresset, att föga eller intet
blivit kvar för teoretiska grubblerier. Som
människor och praktiska politici kunna dessa män vara
[1] Att den gamla ortodoxien ännu och inte minst i Sverge
söker göra sig gällande under den skyddande förklädnaden av
modärna uttryckssätt, skall här endast i förbigående påpekas.
När t. ex. professor Pfannenstill förklarar, att den kristna tron.
tänker sig gud »på ett övervärldsligt sätt verka i det världsliga
skeendet för att framkalla det värdefulla» eller när han talar
om »krafter, som stiga upp ur tillvarons förborgade djup och
föra det vardagliga skeendet in pà söndagsvägar, så att kanske
rent utav sådant, som trotsat våra försök att härleda det ur
eljest bekanta lagar, inträffar till frälsning» och därefter tillägger
»dà är det gud, som verkar», så är detta ingenting annat än den
mest primitiva supranaturalism, ehuru uttrycken äro en smula
— mycket torftigt för övrigt — modärniserade. Detsamma
gäller om professor Söderbloms religionsfilosofi, som alltigenom
laborerar med en svamlig och pretentiös supranaturalism.
Angående dessa modärna vulgärteologer och deras likar gäller i
eminent grad vad som yttrats i detta arbete sid. 74—92.
Lärorikt är också att observera, hur den av svenska teologer med
förkärlek lancerade tyske moralteologen Herrmann på det etiska
området ännu omfattar den mest banala lönemoral. Följande
ställen, hämtade ur Herrmann’s även till svenska översatta
arbete »Der Verkehr des Christen mit Gott (Den kristnes
gudsumgänge) torde vara belysande nog: »Denn die Lust an
Gott, die der Unterordnung unter seiner Fügung Wahrheit
verleiht, wird nur dadurch erregt, das Gott uns durch den
tatsächlichen Erweis seiner Liebe ein objectum amabile wird»
(sid. 222, tysk uppl. 1903). — »Auf der anderen Seite gehört
die Pflicht auch fur den Christen zu dem Kreuz, das er zu
tragen hat. — — Indem uns aber unserer Glaube vor diese
Tatsache stellt, läst er uns auch in dem dunkeln Pflichtgebot
die Hand des erlösenden Gottes ergreifen, der uns nur deshalb
die fremde Erhabenheit des Notwendigen und Ewigen fühlen
lässt, damit wir sehen wie unverstanden noch der Reichtum vor
uns liegt, den er uns verleihen will. Für den Christen wird daher
die das natürliche Gefühl verletzende Härte der Pflicht zu einer
Verheissung noch verborgener Güter, die in unendticher Fülle vor
ihm liegen.» Så skriver i tjugonde århundradet en landsman
till Kant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 13:22:01 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/krfon/0469.html
