Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rapport från gränsridare Welander i Öfver Torneå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bönderna i våra trakter göra goda affärer. Det är en stor
afsättning af potatis och kött, men äfven något råg.
Vi misstänka äfven, att brännvin smugglas öfver gränsen i ej
obetydliga kvantiteter.
Hit till trakten ha kommit en massa personer från södra
delen af landet. De flesta äro affärsmän och tidningsmän. Ehuru
de ryska myndigheterna äro mycket noggranna med pass och
dylikt, ha dock flera personer lyckats gå öfver gränsen utan pass.
Ett exempel härpå må anföras.
Den 12. d:s kom en norsktalande, civilklädd person och
uppsökte mig i min bostad.
»Är ni gränsridare Welander?» frågade han mig, och då jag
bejakade detta, fortsatte han:
»Skulle ni kunna få mig öfver gränsen?»
»Hvad skall ni där att göra?» frågade jag i min ordning, ty
hans beteende föreföll mig misstänkt.
»Jag skall göra affärer.»
»Ni är norsk och det är förenadt med fara för er.»
»Naturligtvis tror ni, att jag är norrman, därför att jag talar
norska», inföll han. »Det är ett misstag, ty jag är svensk
undersåte, ehuru jag vistats en längre tid i Norge och fått in
accenten».
»Jag tror hvad jag tror», svarade jag honom kort.
»Nå, vill ni hjälpa mig? Jag betalar er bra för ert
besvär?»
»Nej! Jag är i svenska statens tjänst, och där låter man
inte muta sig. Vill ni öfver gränsen och har klara papper, kan
ni nog också komma dit utan omvägar.»
Han sade icke ett ord till afsked, utan gick.
Om han trodde, att vi inte skulle hålla ögonen på honom, så
misstog han sig.
Jag sade åt Johansson, min extra karl:
»Hör du, Johansson, ge dig i väg och se till hvad norsken
tar sig till. Men visa honom inte, att du bevakar honom.»
Johansson följde mycket riktigt efter honom.
Sedan karlen lämnat mig, gick han till gästgifvaregården och
spisade middag. Johansson slog sig också ned i rummet och
drack en half öl.
Efter en stund började norsken att fråga åtskilliga saker,
hvilka jag här nedan anför.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
