Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett skott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ett skott.
Rolf och jag voro goda vänner. Vi ha hållit tillsammans
sedan barndomen, då vi byggde kvarnar tillsammans eller i ekan
rodde omkring i vikarna för att fiska.
Otaliga äro de gånger, när vi tumlade om i vattnet i de lång
grunda vikarna, där vi lärde oss de första simtagen eller med
bössan i handen idkade fågel- och sälskytte ute bland skären.
Särskildt om höstarne passade vi strecken, och om vårarna
lågo vi ute med vättarne, vårt största nöje.
Otvifvelaktigt var min kamrat den bästa skytten. När det
gällde ett skott på längre håll, skulle alltid han afge det, och jag
böjde mig gärna för hans större skjutskicklighet.
Vi hade hvar sitt gevär af arméns modell. Rolf hade tagit
flere skjutpris, däribland Nordmarks hederspris, en pokal, som
stått afbildad i någon af tidningarna, hvilken mins jag dock inte.
Så bröt kriget ut.
Pojkar som vi voro – Rolf var 17 och jag 16 år – fingo
vi inte vara med, men vi beseglade med ett handslag vårt beslut
att på något sätt utmärka oss.
Rolf var en storväxt gosse för sin ålder, muskelstark och
bred. Jag har sett honom taga liftag med fullvuxna karlar och
lägga dem till marken efter en ganska kort brottning.
När vi hörde, att ryssarne gått öfver gränsen, beslöto vi att
operera på egen hand.
Utan att våra föräldrar hade en aning därom, skaffade vi oss
ammunition och proviant, mest konserver, och dolde sorgfälligt
våra förråd.
Allt, som kunde mobiliseras, hade blifvit mobiliseradt. Både
linjen, landtvärnet och landstormen och till och med dess
förstärkning hade blifvit inkallade och exercerade dagligen midt för
våra ögon.
Det smärtade oss outsägligt att inte få ta del i dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
