Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett skott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Ryssen har gått här», sade Rolf. »Nu gäller det blott att
passa på. Kom ihåg, att jag skall skjuta första skottet!»
Jag protesterade och föreslog, när detta inte hjälpte, att vi
skulle skjuta på en gång, men detta ville han ej ens höra talas om.
»Vi draga lott», föreslog han.
Rolf blef den vinnande till min stora grämelse.
Strax invid, på ett hundratal stegs afstånd från vägen, låg en
höjd, hvilken stack fram och utgjorde en fortsättning af
storskogen. Från denna höjd hade man god utsikt intill 300 steg framåt
vägen, och dit förlade vi vår högvakt.
Vi turade om att stå på post.
Jag hade lagt mig att sofva, när Rolf plötsligen kom
springande.
»De äro här», sade han ifrigt, och jag rusade upp.
Inom ett ögonblick hasade vi oss fram till höjden och lade
oss i skydd af några tufvor.
Han hade rätt.
En lång fordonskolonn kom slingrande fram. Den bestod af
lätta kärror, för hvilka man spänt seniga, små hästar.
I teten syntes några ryska infanterister, hvilka gingo där
sorglöst rökande sina cigarretter.
Främst syntes en officer.
»Nu skall du få se», hviskade min kamrat. »Jag skjuter
officern, så kan du ta någon af de andra, men inte förr än jag
skjutit.»
»Är du galen», sade jag. »Om vi skjuta, skola de kasta sig
öfver oss, och vi äro förlorade».
Han hörde inte på hvad jag sade, utan höjde långsamt geväret
och stödde mynningen mot en tufva.
De sekunder, under hvilka han siktade, föreföllo mig som en
evighet.
»Som du ser, gå de», fortsatte Rolf utan att ta ned geväret.
»Jag måste hålla ett steg före honom för att träffa honom».
En tryckning på fingret, och skottet gick.
Jag hann att se, huru officern vacklade till och tumlade ett
par steg framåt. Därefter föll han handlöst till marken. Ryssarne
sågo sig bestörta omkring, men inom mindre tid än 10 sekunder
hade de format skyttelinje och sprungo fram mot den
punkt, där vi lågo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
