Kriget Norge-Ryssland / 235 (1906) Author: Iwan T. Aminoff - Tema: Russia, War Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ståndrätt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

En kort knall kom mig plötsligen att rycka till. Man hade
således lossat ett skott på knappa hundra meter från den plats,
där jag befann mig.

Feodor Iwanowitsch höjde högra armen, i hvilken han höll
geväret och föll handlöst ned i ljungen.

Han var skjuten, stendöd efter hvad jag förvissade mig om.

Patrullen spred genast skyttelinje och rusade fram. Jag hann
knappt ropa åt de öfriga karlarne, hvilka gingo bakom mig, förr
än de följde kamraternas exempel.

Det blef en allmän rusning mot den plats, hvarifrån skottet
aflossats. Jag väntade, att fienden skulle öppna eld men intet
skott lossades.


»Tag karlen lefvande, gossar!»

»Kanske det blott är en enda karl», tänkte jag, där jag sprang
med dragen sabel. »Är det flera, få vi allt ett styft arbete».

Fortfarande tystnad och detta gjorde mig orolig.

Vi voro ungefär 50 steg från platsen, då en civilklädd karl
syntes resa sig upp ur ljungen.

Det var en ung man, på sin höjd ett par och tjugo år
gammal. I handen höll han ett gevär och aflägsnade sig springande
i riktning mot Helligskoven.

»Tag honom lefvande, gossar!» skrek jag. »Han kan inte
undkomma.»

Maken till hetsjakt har jag aldrig förr eller senare varit med
om. Karlen sprang för brinnande lifvet och var en riktig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>