Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ståndrätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Följ mig!» sade jag och vände mig om för att gå till det
ställe, där Feodor Iwanowitsch stupat. Det var min afsikt att
hålla ståndrätt på ort och ställe, ty här skulle ett exempel
statueras gent emot detta folk, hvilket ej lärt sig och ej velat lära sig,
att det är skillnad mellan krig och mord.
De släpade honom efter sig.
Där låg den fallne.
På afstånd såg jag konturerna af hans kropp mot ljungen, nu
liflös, förut full af hälsa och lefnadsmod, en, som fallit på sin
post för en lönmördares förrädiska kula.
Framkommen pekade jag på den döde.
»Detta är ert verk», sade jag, men han visade intet tecken
till ånger.
»Han var min fiende», invände han.
»Inser ni inte, huru skamligt ni burit er åt», förebrådde jag
honom, men han svarade inte.
»Kamrater!» vände jag mig till patrullkarlarne. »Anse ni inte
liksom jag, att denne man skall dömas på den plats, där han
föröfvat ogärningen?»
Ett enhälligt »ja» blef svaret, och hotande mummel hördes.
»De vilja döma er», sade jag till norsken.
»Detta är mot lag och rätt», svarade han nu betydligt mer
spak än förut. »Ni ha inte rätt att döma mig.»
»Så ta vi oss i alla fall den rätten», förklarade jag. »Bind
honom!»
De skyndade att fullgöra min befallning.
»Utse tre af er till medlemmar i ståndrätten!» uppmanade jag,
och efter en kort stunds resonnerande komma de utvalda fram.
Två soldater ställde sig bredvid honom, de tre domarena
bredvid mig.
»Hvad heter ni?» frågade jag.
»Jag besvarar inga frågor», upplyste han mig.
»Godt! Då döma vi er i alla fall», genmälte jag. »Och detta
utan förhör. Ni dör, utan att någon får veta af, huru det gått
till, ej ens edra närmaste. Anser ni kanske det vara bättre än
om vi öfverbringa en sista hälsning till edra släktingar?»
»Jag heter Einar Torsvold».
»Hvar är ni bosatt?»
»Strax bredvid Helligskoven».
»Ert yrke?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
