Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mellan de olika eskadrarna, och först sju dagar efter afseglingen
fick man Gotland i sigte. Nu uppstod en häftig vestlig
storm. Skeppen skingrades åt alla håll. Några miste sina
ankaren, andra stänger och segel. Bland den vid sjön ovana
besättningen utbröt en hetsig sjukdom, som gjorde hälften
af manskapet fullkomligt odugligt till all sjötjenst.
Lifsmedel och vatten började tryta, och allt detta medan stormen
tilltog för hvarje ögonblick i styrka. Riksamiralen lät
sammankalla ett krigsråd. Detta var enhälligt af den tanken, att
färden icke kunde fortsättas, utan att flottan i stället så snart som
möjligt borde föras i säkerhet. Riksamiralen gaf derför
befallning att vända om till Dalarö. Men nu tillstötte nya
missöden, och först den 20 oktober kunde flottan, i det
sorgligaste tillstånd, åter inlöpa i Dalarö hamn. Äfven här
fortfor sjukdomen att anställa sina fasansfulla härjningar.
Öfver 8,000 menniskor, antager man, omkommo derigenom,
dels bland fartygens manskap, dels bland folket i land. Så
olyckligt slutade denna expedition, vid hvilken man fäst så
stora förhoppningar. Utan att blodflaggan varit hissad eller
ett skarpt skott aflossadt, hade flottan genom storm och
sjukdom blifvit försatt ur stridbart skick för längre tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
