- Project Runeberg -  Kriget mot Danmark 1675-1679 /
41

(1885) Author: Gustaf Björlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af stapeln, hvilken tilldragelse ansetts så märkelig, att danske
ministern i Stockholm skrifvit särskildt derom till sin
regering. Det räknade också ej mindre än 178 fot i längd och
43 fot i bredd samt förde i fyra lag 126 kanoner och hade
en besättning af öfver 800 man. Äfven »Svärdet», »Nyckeln»
och »Victoria» voro starka slagskepp, af hvilka dock intet
kunde mäta sig med »Stora Cronan».

Flottan var delad i fyra sqvadroner, en hvar under befäl
af en amiral. Öfver eskadern med krona i flaggan förde
öfveramiralen riksrådet Lorentz Creutz befälet om bord på
»Stora Cronan»; öfver eskadern med gula flaggan amiralen
Claes Uggla, om bord på »Svärdet»; öfver eskadern med blå
flaggan amiralen Johan Bäär, om bord på »Nyckeln», och öfver
eskadern med svenska flaggan amiralen Johan Bergenstjerna,
om bord på »Victoria. Till hvarje eskader hörde, utom de
vanliga krigsfartygen, två brännare.

Ehuru flottan alltså räknade många fartyg med talrik
besättning, var hon likväl nu, liksom föregående höst,
föremål för mycken ängslan och misstro. Utrustningen lemnade
mycket öfrigt att önska. Det var dock i synnerhet
besättningarnas ringa sjövana, som man ansåg vara flottans
svagaste sida. De fleste officerare och nästan alla
matroserna voro nya, föga öfvade och modfälda efter olyckan
under hösten. Visserligen funnos om bord flere dugliga män,
som i forna sjötåg ådagalagt både godt sjömanskap och
stor tapperhet, och bland dem intogs förnämsta rummet af
de utmärkta amiralerna Bjelkenstjerna och Uggla. Men det
stora flertalet ansågs allt annat än skickligt till att häfda den
svenska vapenäran. I synnerhet var allmänhetens misstro
riktad mot öfveramiralen. Riksrådet Creutz var en gammal
man, utan den ringaste vana vid strid vare sig till sjös eller
lands. Han hade varit landshöfding i Åbo och sedermera
riksråd; hade väl skött sina ämbeten, skref en samtida om
honom, »men aldrig sett hvarken fiende eller död». Han hade
likväl varit den ende, som velat åtaga sig det stora ansvaret,
ledd af samma nit hvarmed han under hela vintern sörjt för
flottans utrustning. Af hans likar i rådet hade några dragit sig
undan af räddhåga, andra mist hufvudet och misströstat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:23:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigda1675/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free