- Project Runeberg -  Kriget mot Danmark 1675-1679 /
43

(1885) Author: Gustaf Björlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Med anledning af Bergenstjernas död kunde flottan indelas
blott på tre eskadrar. —

Så snart vinden åter blåste upp, sändes jaktskeppen söderut
på rekognosering, medan den öfriga flottan följde långsamt
efter. Den 22 om qvällen var hon kommen i höjd med
Gotlands södra udde; jaktskeppen hade ännu icke kunnat
upptäcka något fiendtligt krigsskepp. Följande dag kom
Bornholm i sigte. Det regnade och blåste ganska hårdt, och
fartygen hade svårt att hålla sig samlade på ett ställe. Då det
visade sig omöjligt att gå öster om Bornholm, vändes nu
med hela flottan mot nordost. Dagen efter, den 24 maj, blef
vädret vackrare. Sedan skeppen samlats, styrdes åter kurs åt
söder, och tvänne af jaktskeppen sändes i förväg på
kunskapande. Mot qvällen kommo de tillbaka med den
underrättelsen, att hela den danska flottan var samlad vester om
Bornholm. »Välsignad vare Gud», utropade Creutz vid denna
underrättelse, »som gifvit oss detta tillfälle», och han lät
genast alla sina fartyg styra kurs norr om Bornholm. Vid
middagstiden kom fiendens skepp i sigte. De räknades och
funnos utgöra 26 linieskepp och fregatter, af hvilka åtta eller
nio voro holländska. Den svaga vinden, som fortfor under
hela dagen, gaf dock föga fart, och först kl. 9 om qvällen
kom Creutz inom skotthåll med sina fartyg. Dessa fingo genast
öppna eld. Men den förenade flottan höll undan. Nils Juel
måste nämligen vara försigtig mot en så mycket öfverlägsen
flotta som den svenska. Äfven de särskilda svenska fartygen
voro starkare än hans. Sålunda kunde hans starkaste skepp
»Kurprindsen» icke på långt när mäta sig med »Stora
Cronan». Svenskarne hade dessutom vinden på sin sida. Juel
drog sig slutligen så långt tillbaka, att styckeelden icke gjorde
någon verkan.

Hans mening var dock icke att fly. Hans ära stod på spel,
och han ville kämpa, om han blefve tvungen dertill, ända till
sista man. Det skulle också utan tvifvel blifvit en hård strid,
om svenska flottan kunnat i tid ordna sig. Men detta
omintetgjordes genom de svenska sjömännens ovana. Ingen af
dem förstod öfveramiralens signaler, af hvilka en del icke ens
voro införda i signalbrefvet. De olika eskadrarna råkade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 26 07:54:39 2020 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/krigda1675/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free