Kriget mot Danmark 1675-1679 / 54 (1885) Author: Gustaf Björlin Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Simon Grundel Helmfelt.

högre officerare, som infann sig i den stora salen
utanför konungens sofrum, i hvilken det var så lågt till
takbjelkarna, att de längsta generalerna, såsom Otto Vilhelm von
Fersen, knappt kunde stå raka. Genom de små,
blyinfattade fönsterrutorna insläpptes dagsljuset mycket sparsamt.
De församlade rörde sig derför i en sällsam halfdager,
hvilken skulle hafva gjort dem i sina gammalmodiga drägter,
— stora, yfviga allongeperuker, gula kyllerrockar och
guldstickade skärp — för
våra ögon ännu mera
främmande. Närmast
intill konungen på
högra handen vid det
långa bordet satt en
sextio års gammal
man, med rödbrusigt
anlete och skrynklad
panna. Det var
fältmarskalken Simon
Grundel Helmfelt.
Hans lefnadssaga var
redan fulltecknad af
lysande krigsbragder.
Fosterländsk till det
innersta af sitt hjerta,
hade han otaliga
gånger fått ådagalägga
sitt trofasta sinnelag
mot gamla Sverige under en lång, orolig tid, då faror och
lidanden för den enskilde liksom för riket hörde till
ordningen för dagen. Han var född i Stockholm den 25
september 1617. Hans fader var borgmästaren Jakob Grundel,
hans moder Elisabet Depken. Sedan han en tid uppehållit
sig i Holland för att studera befästningskonsten, hade han
1641 tagit tjenst vid svenska armén, som då stod i Lüneburg,
under fältmarskalken Lennart Torstenssons befäl. Under denne
fräjdade fältherre hade han fått många tillfällen att utmärka
sig. Efter slaget vid Leipzig 1642 hade han för sin ärofullt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>