Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
minsta sätt att skyla öfver naturens njugghet. Enkel i sitt
lefnadssätt, nästan tarflig, föraktade han lika mycket fåfänglig
ståt som hvarje sträfvan att behaga sina medmenniskor.
Men inom denna groft tillyxade varelse rörde sig ett inre
lif, utmärkt för fin urskilning och säker uppfattning. Hans
skarpa bruna ögon, hvilka ständigt lågo på lur under de
yfviga ögonbrynen, voro fruktade af sjelfve den sluge
Feuquières. Denne lär nämligen hafva beklagat sig en gång, då
han var tvungen att intaga sina måltider tillsammans med
Johan Gyllenstjerna, att han blef så mager, emedan han måste
för sin bordsgrannes fina klokhet städse hafva sin
uppmärksamhet spänd. Gyllenstjernas största egenskap var dock hans
ädla, storartade fosterlandskärlek. Att höja Sverige till en
fullt sjelfständig ställning bland Europas stater var hans
lifsmål, hvilket han sökte nå med en viljekraft, som icke kände
af något hinder. Djerf och lidelsefull, skydde han ej heller
något medel, då det gälde att besegra en motståndare. Mot
dem var han hänsynslös. Sina uppdrag åter fullgjorde han
på samma gång med den klokaste försigtighet, den mest
omsorgsfulla noggrannhet.
Denne man kom nu till Vexiö för att öfvertala konungen
att återvända till hufvudstaden och lemna ifrån sig
befälet öfver armén. Rådet och enkedrottningen hade lagt
honom detta särskildt på minnet, då han lemnade dem. I
detta fall kunde han likväl icke annat än misslyckas. Ingen
mensklig makt kunde nämligen förmå konungen att afstå från
»att gå recta på fienden», hvilken tanke var numera den
enda, som uppehöll hans själskraft. Men lyckades det icke
för Gyllenstjerna att förmå konungen att sticka svärdet i
skidan, vardt hans framgång i stället så mycket större i andra
frågor, och redan från hans första inträde i krigsrådet spåras en
förändring i tingens ordning, hvilken snart skulle sträcka sig
vida omkring till alla grenar af rikets förvaltning. I sina
forna vänners liksom i fiendernas ögon började Gyllenstjerna
snart framstå såsom den illfundigaste, mest skadelystne
politiske partigängare som kunde finnas, uppfyld af idel
dåliga bevekelsegrunder. Hos konungen deremot vann han
för hvarje dag allt större ynnest. Genom rådighet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
