Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kommit, ehuru de allvarligt förehållit honom, hvilken
»obotlig» skada hans dröjsmål kunde förorsaka. Under tiden hade
konungen i lägret vid Syllinge blifvit allt otåligare att få följa
efter danskarne. Kommissarierna måste till slut sända
borgmästaren Gabriel Hilletan såsom särskild express för att
söka reda på Kurck. Han förde den skriftliga helsningen
med sig till honom, att Kongl. Maj:t nog skulle veta att
efterspana, hvar orsaken månde vara till hans försummelse, ty
den allena hade stannat hela verket.
Ett icke mindre bekymmer hade kommissarierna af de
underrättelser, som samtidigt ingingo från olika håll,
rörande omöjligheten att hopsamla de erforderliga förråden.
Inga svårigheter fingo dock afskräcka från fullgörandet
af konungens »dessein». Man invände, att konungen förlorat
sin rätt, der ingenting fans att taga. Sålunda skref
landshöfdingen Liljencrona från Vexiö, att fastän han genast
utsändt bud till alla häradsfogdar att ofördröjligen anskaffa
det som kräfdes och ombesörja inqvarteringen, dervid
skriftligen försäkrandes adel och prester, att de skulle i framtiden
få betalning derför, fann han det »helt ogörligt» att bringa
tillsamman så mycket lifsmedel. Bönderna hade så länge
varit utsatta för oupphörliga krigståg och hade nu utrustat
hvar sjette man att draga i fält såsom dragoner samt dessutom
haft daglig vakthållning i skansarna vid gränsen, att deras
förmåga var uttömd. Uti städerna var det icke bättre bestäldt.
I Vexiö kunde han icke få det minsta ätbart. »Uti denna fattiga
stad», skrifver han, »finnes ingen borgare som har några medel
att göra förskott». I ett senare bref omtalar Liljencrona, att han
sändt ut en länsman, åtföljd af en profoss, i hvarje härad, för att
hemta alla dragoner, som höllo sig undan utan att vara sjuka.
Man hade klagat, att flere officerare »tagit sig den friheten» att
inqvartera sig i byarna, »påläggande bonden med hugg och
trugande både gärd och penningar». Allmogen, som varit
ganska villig att efter förmåga framskaffa den anbefalda
gärden, hade af sådan handtering blifvit motsträfvig, och många
bönder voro färdiga att gå från hus och hem.
Bland andra förhinder mot inqvartering anfördes af en
länsman följande ynkeliga historia. I en gård hade han funnit en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
