Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MÖNSTRINGEN VID MARKARYD.
Den 22 oktober bröt armén upp och tågade söderut.
Samma dag utfärdades befallning, vid trumpetskall och
trumslag, att ingen menniska hvarker ung eller gammal, man
eller qvinna, liten eller stor, »vid lifsstraff tillgörande» fick
gå derifrån öfver gränsen.
Efter framkomsten till Markaryd mönstrade konungen
trupperna, som indelades, fotfolket på 9 brigader och
rytteriet på omkring 50 sqvadroner. Alla dessa afdelningar
utgjordes af inhemskt folk, men uppsatt på mångfaldigt olika sätt.
Sålunda var Drottningens lifregemente till häst värfvadt,
Lifregementet och Vestgöta regemente åter hörde till det
ordinarie rytteriet, hvilket uppsattes af sjelfegande bönder, hvilka
antingen sjelfva redo för sina hemman eller någon gång sände
»sventjenare» i sitt ställe. Stod hemmanet öde, värfvade
kronan ryttare för numret. Öfversten Drakes adelsfana utgjordes
af de ryttare, som adeln uppsatte för sina säterier.
Regementet kallades en fana, hvilket var ett bruk från äldre tider, då alla
ryttareregementen haft denna benämning. Ramsvärds »gamla
småländingar» voro ryttare, hvilka tjenat i föregående krig,
men sedermera fått afsked. Rhenskölds »civilstatens ryttare»
hade värfvats och utrustats af landstaterna i länen, magistrater
och andra myndigheter. Cronhjorts »sjettingar» voro
dragoner, utskrifna bland allmogen, sex bönder om hvarje
dragon. Vidkommande slutligen fotfolket var gardet värfvadt.
Allt det öfriga utgjordes antingen af det »ordinarie folket»,
eller s. k. »tremänningar». Af det förra skulle i krig som
fred finnas vissa regementen, hvilka höllos fulltaliga genom
tid efter annan skeende utskrifningar; de senare hade endast
uppsatts nu för tillfället, en för hvarje tredje man af de
ordinarie, deraf namnet.
Utskrifningen var en börda så tung, att man derom
numera knappt kan bilda sig en föreställning. Sedan rikets eller
landskapens ständer lofvat, att hvar sjette eller tionde man
skulle gå ut, såsom det hette, förrättades utskrifningen
häradsvis. Allt vapendugligt folk inom häradet stämdes då att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 13:23:22 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/krigda1675/0119.html
