Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en kula i pannan. Men liksom sin herre, måste han hålla
ut183.
Då Bjelke återsamlat sina sqvadroner, blef han varse
huru danskarne satte tillsamman sina båda kavalleriflyglar,
för att, såsom han skrifver, riktigt »bränna oss». Han sökte
då, så godt det lät sig göra, att åter formera linien. Men
detta var icke längre möjligt. Hans ryttare började fälla
modet och slöto sig trögt tillhopa inför denna öfvermakt,
som ryckte fram emot dem. Tappert hade de kämpat
under hela dagen, men nu voro också deras sista krafter
uttömda. Af alla lifregementets officerare sutto till häst
endast Bjelke sjelf, ryttmästarne Gustaf Ribbing och Poll, två
löjtnanter och en kornett. Drabanterna räknade endast 50
hästar. Af deras officerare voro qvar endast Gyllenclo och
Spens. Äfven Drakes återsamlade sqvadroner voro tunna,
men han hade dock alla sina officerare i behåll184.
Bjelke nyttjade det rådrum fienden gaf honom till att
sluta sina sqvadroner tillhopa i stora flockar. Lifregementets
sqvadroner fingo sålunda bilda en enda sqvadron.
Fronten var nu så omsvängd, att den var riktad mot öster.
Venstra flanken stöddes mot en stenmur185. I denna ställning,
på höjden af norra Sliparvången ville Bjelke slå sitt sista
slag. Ingen hjelp syntes till från något håll. Några flockar
af Budbergs dragoner visade sig för ett ögonblick i hans
venstra flank, men vände om, innan de kommo inom
skotthåll186. Till råga på allt hade konungen försvunnit. Ingen
hade sett, hvarthän han tagit vägen. Menskligt att döma,
hade han satt lifvet till i den vilda strid, som nyss rasat, och
allt vore då förloradt utom äran.
I dessa brydsamma ögonblick blef Bjelke varse några
sqvadroner på afstånd, hvilka närmade sig i raskt traf mot
hans venstra flank187. Snart trodde han sig igenkänna dem
såsom svenska. Men det förundrade honom, att de kommo
från venster och icke från höger, som de borde hafva gjort,
om de kommo från Lund. Han red derför fram ett stycke på
höjden, som låg mellan honom och fienden. Nu igenkände
han tydligt konungen på hans hvita häst i spetsen för två
sqvadroner af Baranoffs ryttare,188 och strax derpå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
