Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
honom, då han aftackade trupperna, hafva gått till
efterverlden. »Aldrig», sade han, »skall jag glömma, hvad Bjelke
i dag gjort mig och fäderneslandet.»
Den 6 december intågade svenska hären i danska lägret
vid Skälshög. Medan danskarne legat der, hade det varit
hemsökt af smittosamma sjukdomar, hvarför Karl den elfte
i början haft för afsigt att uppskjuta inmarschen. Men i
den stränga kölden kunde icke trupperna härda ut flere
nätter under bar himmel, och i Lund var hvarje hus
upptaget af sårade. — När danskarnes präktiga lägerhyttor
togos i besittning, kunde de svenska soldaterna icke nog
högt uttala sin beundran öfver det rikliga förråd af alla slags
födoämnen, som der fans hopadt. Långs utkanterna af
lägret stodo bland annat långa rader af höstackar. Det som
fröjdade dem mest var saltet. Nu, sade de, kunde de börja
på nytt att koka sin mat. Äfven vin, tobak och bränvin
var det godt om, hvarmed de kunde göra sig lika »lustige»
som de danske. Dylika läckerheter voro också mer än eljes
af behofvet påkallade, ty snart började en och annan skånsk
adelsman att infinna sig i lägret för att lyckönska konungen
till den stora segern, och han kunde icke få färdas derifrån
utan välfägnad. Deras antal växte. Äfven fullmäktige från
de skånska städerna kommo för att förklara sin trohet. Ju
mera man öfvertänkte de senaste krigshändelserna, dess
större inflytande måste man också tillerkänna dem i
afseende på krigets slutliga utgång. Redan nu anade mången,
att Skånes öde var afgjordt. Denna uppfattning spred sig
småningom äfven upp till gamla Sverige och tystade
motståndet mot konungen. Det hördes icke längre något tal
om att inskränka hans makt såsom konung eller fråntaga
honom befälet öfver armén. Sedan han på ett så ärofullt
sätt »tagit fienden kransen från hufvudet», var hans ställning
orubblig. Sålunda blef slaget vid Lund grunden till Karl
den elftes stora makt såsom svensk konung, och så länge
han lefde firade han ock den 4 december hvarje år såsom
en helig dag, under enslig andakt och Guds åkallan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
