Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SNAPPHANEKRIGET.
Genom slaget vid Lund hade årets fälttåg afgjorts till
svenskarnes förmån. I alla rikets kyrkor firades den 4 januari
1677 tacksägelsefester för denna stora seger. Gillen höllos
i städerna, och glädjesalvor afskötos. Men när härarna gått
i vinterqvarter, upplågade ett annat slags krig, vildare och
hemskare än någonsin det förra, det så kallade
snapphanekriget. Alla folkklasser deltogo i det samma. Det blef ett
folkkrig, hvars make man sällan sett i Norden. Fåfängt hade
Karl den elfte flere gånger under sommaren och hösten sökt
att med sin kraftiga hand hämma rörelserna och åstadkomma
lugn. Han hade låtit fängsla flere personer bland den
skånska adeln, hvilka missstänktes gynna snapphanarne, och lagt
deras gods under kronan. Äfven mot prester, borgare och
bönder hade han utfärdat det ena stränga påbudet efter det
andra. Men aldrig hade hans ord förklingat såsom nu, utan
den ringaste verkan. Invånarne fasthängde med den
orubbligaste hängifvenhet vid sin forna öfverhet. De rotade sig
samman i stora röfvarband, hvilka svärmade omkring
öfverallt. Äfven från Bohuslän och Jämtland spordes rykten om
hemska illdåd, utförda af dessa snapphanar. Ingenstädes
tog dock striden en sådan omfattning som i Bleking och
norra Skåne. I stället för att visa hörsamhet mot kronans
män, såsom tillsagdt var af konungen, öfverföllo de dem, när
och hvar de påträffades. Långs gamla riksgränsen bildade de
ett fiendtligt bälte, genom hvilket allt som skulle föras ned
till svenska armén måste tåga fram. Kristianstad, Karlshamn
och Kristianopel voro snapphanarnes förnämsta stödjepunkter,
hvarifrån de försågo sig med vapen och ammunition, och dit de
kunde lätt nog taga sin tillflykt, när de förföljdes. Det är
redan nämdt, hurusom de i början af kriget bortröfvade den
svenska krigskassan vid Loshult. Detta var endast förspelet.
Snart kunde de skryta med ännu djerfvare bragder. Under
sina anförare Sven Pålsson, Sven Erlandsson, Ubbe på
Frisholm, Nils Tideman och Ahlefelt injagade de hos svenskarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 13:23:22 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/krigda1675/0183.html
