- Project Runeberg -  Kriget mot Danmark 1675-1679 /
176

(1885) Author: Gustaf Björlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

större skräck, än många tusen danskar skulle hafva gjort.
Visserligen utsändes talrika svenska ströfpartier för att taga
dem till fånga. Men de drogo sig undan allt djupare in i
skogstrakten, narrande svenskarne att följa efter. Under
mödosamma irrfärder, bland träsk och moras, måste de svenska
ryttarne åtminstone någon natt taga sig hvila. Men voro de
icke då på sin vakt, dröjde det icke länge, innan de sågo
gevärsmynningar och brinnande luntor i fönstergluggarna.
Plötsligt hördes ropet »Snapphanarne komma», och nu kunde de
så godt först som sist befalla sin själ i Guds hand och taga
afsked af denna verlden, ty helt säkert lyste redan den röda
hanen på takåsen. En annan gång fingo snapphanarne under
sin flykt förstärkning af danska ströfpartier, och de togo
svenskarne till fånga för att sedermera plåga dem långsamt
till döds. För hvarje sådant öfverfall ökades naturligtvis
bitterheten å ömse sidor, och snart utmärkte sig snapphanarne
för en så omensklig grymhet mot sina besegrade fiender, att
gamla krigsmän, som deltagit i trettioåriga krigets många
ohyggliga strider, påstodo sig aldrig hafva hört omtalas
gräsligare dåd.

Snart ingrep konungen ånyo. Midt i hårdaste vintern bröt
han upp med rytteriet från Bälteberga och framryckte till
Vä. Under marschen tillstötte fotfolket från Helsingborg.
Fiendens ströfpartier injagades till Kristianstad, och starka
afdelningar utsändes åt alla håll att förfölja snapphanebanden.
Men de svenska trupperna voro för få för att kunna
fullständigt innesluta fästningen. På östra sidan blef
förbindelsen fortfarande öppen vid Bleking, hvarför snapphanarne
drogo sig undan åt detta håll och fortforo såsom förut med
sina öfverfall och sköflingar. Tvänne nya kungörelser
utfärdades mot dem. Om någon skada, hette det i en af dessa,
tillfogades en svensk ämbetsman eller soldat, skulle socknen,
der våldet föröfvades, böta tusen riksdaler för en hvar som
dödats, hvarförutan hvar tionde man skulle efter skedd
lottning gå till döden. Någon tid derefter utlofvades åt den,
som utlemnade en snapphane, död eller lefvande, att han
skulle få all hans egendom samt dessutom 10 daler
silfvermynt i belöning. Derjämte lofvades fullkomlig tillgift från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:23:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigda1675/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free