Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han utverkade sålunda af konung Johan i Polen fritt genomtåg
för de svenska trupper, som funnos i Östersjöprovinserna, samt
sökte förmå honom att derjämte utlofva understöd af en polsk
armé, hvilken, i förening med den lifländska, skulle infalla i
Preussen och tvinga kurfursten att draga sina trupper ur
Pommern. Han var så ifrig för genomförandet af denna plan,
att han ärnade sjelf gå öfver till Tyskland och öfvertaga
befälet öfver denna armé. Men underhandlingarna med Polen
gingo långsamt. Vintern närmade sig sitt slut, och han måste
snart vända sin uppmärksamhet från dessa storartade planer
till de mera anspråkslösa, som det egna landets försvar
påkallade. Äfven dessa kräfde fullt sin man. Ej blott i Skåne
mötte faran, vid vestra gränsen, i Bohuslän, på Dal, i
Vermland och i Jämtland, öfverallt måste man göra sig redo att
möta fienden. När våren kom, voro rustningarna såsom
vanligt på långt när icke afslutade. De trupper, som redan voro
på tåg ned åt krigsorten, stannade stundom flere veckor på
vägen för att utpressa allmogen, och konungen visste ingen
råd, hur han skulle kunna införa en bättre krigstukt. Äfven
flottan tycktes aldrig blifva färdig. Det sades dock, att hon
till i mars månad redan slukat öfver en million daler.
Slutligen förlorade konungen tålamodet. Innan ännu
förstärkningarna på långt när voro framme, gick han i fält med
rytteriet och en del af fotfolket från qvarteren vid
Kristianstad. General Schultz qvarlemnades med återstoden af
fotfolket för att hålla fästningen fortfarande innesluten. Tåget
stäldes vesterut mot Landskrona. Den 17 maj stod han
en half mil från staden. Då danskarne fortfarande höllo sig
stilla inom fästningen, beslöt han att intaga ett befäst läger
på Rönneberga högar för att der afbida förstärkningarnas
ankomst, iakttaga fiendens rörelser samt afbida hvad väg
»Försynen kunde visa honom» sedan flottan börjat sina
operationer.
Danskarne hade äfven detta år afslutat sina rustningar
tidigare än svenskarne. Redan i början af maj voro deras
trupper fullt färdiga att rycka i fält. I den mån deras
regementen blifvit färdiga, hade de öfverförts till Landskrona, der de
bygt åt sig ett storartadt läger af trähyttor. I medlet af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
