- Project Runeberg -  Kriget mot Danmark 1675-1679 /
242

(1885) Author: Gustaf Björlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och Spanien ansåg han, att dessa makter voro tillräckligt
sysselsatta af Frankrike, för att mycket kunna skada Sverige,
hvars krafter de icke synnerligen togo i anspråk. Då var
kurfursten af Brandenburg en farligare motståndare. Nyligen
hade flere olycksbud kommit från de tyska landskapen. Efter
fyra månaders tappert försvar hade Stettin nödgats öppna
sina portar för fienden. Med förlusten af denna starka
fästning var hvarje hopp att vinna någon af de tyska furstarne
på Sveriges sida försvunnet. Konungen trodde dock ännu på
möjligheten af att kunna undsätta Pommern. Genom Frankrikes
medling hade han ändtligen lyckats förmå konungen af
Polen att utlofva ett antal hjelptrupper till förstärkning af
den förut nämda lifländska expeditionskåren, och han väntade
hvarje dag att få höra något om dennas frammarsch. Hade
den väl en gång börjat röra på sig, trodde han att kurfursten
snart skulle blifva mera böjd att sluta fred. Ja, om intet
annat hjelpte, ville han sjelf gå öfver, och sedan kurfursten
vore tuktad, fortsätta framryckningen till Holstein, der han
ville afskära för danskarne deras »silfver- och folksådror».

Årets fälttågsplan var alltså i främsta rummet grundad
på den lifländska expeditionen. I det utarmade Skåne kunde
också större truppstyrkor icke mera underhållas. Byarna der
voro öde, åkrarna osådda. Der liksom mot norska
gränsen ärnade konungen endast gå försvarsvis till väga.
Likväl ansåg han, att Kristianstad borde med all kraft anfallas.
Hvad flottan vidkom, kunde denna endast utrustas till
nödtorftigt skydd för rikets kuster. Slutligen kunde han
meddela ständerna det hugnesamma budskapet om en ny stor
seger. Fjorton dagar före sin afresa till riksdagen hade han
fått bref från Königsmark, hvari denne förkunnat, hurusom
han efter en häftig strid lyckats återtaga Rügen och göra
den der varande danska armén till fångar.

Ständerna prisade konungens tal. De gillade allt hvad
han föreslagit, äfven den lifländska expeditionen, dock under
det vilkor att konungen sjelf stannade hemma och verkade
för freden. Det vore utan exempel, menade man, att
konungen sjelf ginge ur landet, så länge kriget med
Danmark fortfor. Dessutom vore konungens närvaro ytterst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:23:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigda1675/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free