Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rykte, som uppkommit af den anledning att Königsmark
flyttat några sqvadroner från sin venstra till sin högra
flygel. För att lättare kunna utröna hvad denna rörelse kunde
betyda, satte sig Rumohr i spetsen för en liten flock
ryttare och galopperade långs fronten till den venstra flygeln,
der marken något höjde sig. Men knappt hade han hunnit
dit, då en styckekula afslet hans venstra arm och kastade
honom död af hästen. Nu råkade allt inom det fiendtliga
högqvarteret i förvirring. Ingen af de öfriga generalerna
eller öfverstarne ville nämligen öfvertaga befälet. Småningom
spred sig förvirringen äfven ned till trupperna.
När Königsmark märkte, att han fick göra snart sagdt
hvilka rörelser som helst, utan att hans motståndare sökte
hindra det, beslöt han att genast angripa och gaf befallning
åt rytteriet att först rycka fram. I vanliga fall skulle detta
framryckande varit allt annat än lätt, ty grafven framför
danskarnes ställning skulle först öfvergås och detta på ett
afstånd af endast 500 steg från deras musköter. Men hans
motståndare hade icke hunnit ena sig om något beslut, då
hans ryttare redan voro öfver. Efter några ögonblick hade
artilleriet följt deras exempel. Elden från de svenska
kanonerna, afgifven på knappt musköthåll, vållade stor manspillan
bland det danska fotfolket, som stod ytterst till venster af
midtens brigader. En af öfverstarne vid det samma sände
derför bud till österrikiske öfversten Wallis, hvilken
ändtligen blifvit öfvertalad att mottaga högsta befälet efter
Rumohr, och föreslog att man skulle draga sig något tillbaka.
Men i stället för att genast besluta sig, sände Wallis bud
för att fråga de andra öfverstarne om deras tanke, och först
när han blifvit riktigt förvissad om att alla voro eniga, fingo
trupperna ändtligen befallning att anträda återtåget, hvilket
skulle börjas af fotfolket, under skydd af rytteriet.
För att uppehålla svenskarne framsände detta fem af
sina sqvadroner, mesta delen hessare och brandenburgare,
till anfall. Men redan halfvägs möttes de af några svenska
sqvadroner, hvilka inom ett ögonblick kastade dem alldeles
öfver ända och tvang dem att sjelfva söka skydd hos det
fotfolk, som de skulle försvara. Ja, de småländska ryttarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
