Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mycket säkrare. Han förvexlar dervid general Ascheberg med hans son
öfverstelöjtnanten. För öfrigt var icke någon af generalerna Arensdorf
närvarande.
I Bjelkes bref d. 8 dec. står blott, att fiendens officerare »myckne
gasconader förbrachte».
20 Bjelkes bref d. 8 dec.
21 Fersens relation. »Wie aber Mehrheimb zu rück komt macht er (..?..)
alle sicher dass er larm gemacht und es nichts auf sich hette, setzet sich
zu gesoff».
Bjelkes bref d. 8 dec.
22 Bjelkes bref d. 14 dec.
Spegels bref till Lindschöld d. 9 dec.
Bref från Markery (Markaryd) d. 13 dec. (R. A.) m. fl.
23 Ibidem.
24 Vaupell V 143.
Fersen säger dock i sin relation, att danska venstra flygeln var »in
Bereitschaft». Han kämpade visserligen på svenska sidan, men då han efter slaget
kom att tillbringa en lång tid i Danmark, der han säger sig hafva fått höra
åtskilligt om det samma af danska officerare, torde hans uppgift icke sakna
allt värde. Det förefaller äfven af andra omständigheter, som hade general
Sandberg gjorts till syndabock för högre befälhafvare.
25 Såsom det hvarje afton brukades. Presterna förrättade bönen i tur hos
konungen, att döma af Bjelkes lefvernesbeskrifning.
26 Clodts anteckningar.
27 Clodt säger i sina anteckningar, att konungen vid detta tillfälle äfven
utfärdat befallning, först till infanteriet och derefter till rytteriet, huru de
skulle fäkta. Utom det orimliga uti, att konungen skulle midt i natten börjat
undervisa sin trupp, synes äfven af en annan omständighet att uppgiften
måtte vara falsk. Kavalleriet fick nämligen redan den 23 november sin
instruktion (Krigsarkivet). Konungen torde derför hafva inskränkt sitt tal till
några korta förmaningar, måhända späckade med en och annan hänvisning
till hvad som var befaldt. Rörande sjelfva stridssättet, för hvilket Clodt
låter konungen redogöra i sitt tal till gardet, torde detta i hufvudsak vara
af antecknaren riktigt återgifvet.
Om kavaleriets stridssätt nämner denne intet. En redogörelse för det
samma torde derför kanske icke sakna intresse, synnerligen som man ofta får
läsa underliga berättelser om »chocer» och »kapplöpningar», utförda i slaget vid
Lund. Ofvannämda instruktion för svenska kavaleriet af den 23 november
1676 [1], hvilken är egenhändigt undertecknad af general Ascheberg (så vidt
jag vet den äldsta i sitt slag man känner), består af en inledning och åtta
paragrafer. I inledningen lemnas skäl för instruktionens utfärdande. Det
heter deri bland annat: »Kann skie En och annan Commendeur eller Officerare
af någon Esquadron finnas kann som icke hafwer Een rätt grundelig
eftter rettelse, huru och på hwad wijss han sigh emoot sin fiende förholla,
then samma angripa, refoussera och förföllia bör» o. s. v. Den första
paragrafen anbefaller besigtning å karbin och pistol före hvarje strid, på det att
vapnen måtte vara »parfaite» och »färdiga». Den andra gör officerarne
uppmärksamma på vigten af att hålla sqvadronerna väl slutna, samt påbjuder
till den ändan, att ingen ryttare får lemna ledet än mindre blifva efter i
marschen. Den tredje framhåller vigten af att luckorna noga hållas, på det
att andra träffens sqvadroner (»reserven») måtte »få fri mark och genomgång».
Den fjerde afhandlar sjelfva striden: då sqvadronen marscherar till träffning,
heter det, böra officerarne flitigt påminna manskapet 1:o) om deras eds och
»tropligtsskyldighet», 2:o) dem ett godt och behjertadt mod intala, gifvande
dem till förnimmande, att de för deras allernådigste konung och herre samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
