- Project Runeberg -  Kriget mot Danmark 1675-1679 /
285

(1885) Author: Gustaf Björlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fäderneslandet och deras eget lif såsom ärligt folk fäkta skola. När de sedan
komma fienden så nära, att de kunna se hans hvitöga, få de icke understå sig
att skjuta först eller gifva fyr, utan måste de först hålla salvan ut och sedan
i Guds namn göra sitt bästa och med all gevalt tränga in i fiendens sqvadroner.

När en sqvadron, heter det vidare i femte paragrafen, träffar med en af
fiendens och kastar denna tillbaka, måste han väl sluten något förfölja, ty
han kan vänta sig att strax derpå stöta mot fiendens reserv (bakre träffen).
Den andra pistolen får derför dessförinnan icke afskjutas, Skulle en
sqvadron kastas tillbaka, drager han sig genom bakre träffens luckor och laddar
på nytt. I sjunde och åttonde paragraferna förbjudas slutligen ryttare vid
lifsstraff att lemna sqvadronen, eller olofligt nedstiga af hästen för att visitera
de döde. Den dermed anträffas må af officern nedskjutas. Ser man fienden
helt och hållet slagen ur fältet, må det tillåtas några ryttare vid hvarje
sqvadron att förfölja honom. Löjtnanten och qvartermästaren, som rida bakom
sqvadronen, skola tillse att mellersta och eftersta ledet väl ansluta.

28 Historiska märkvärdigheter IV, Stockh. 1768. Ett mycket vanligt
soldatuttryck. Förekommer på flere ställen i »Simplicius Simplicissimus»
och i andra dylika berättelser.

29 Clodts anteckningar.

30 I Clodts anteckningar uppgifves, att konungen skulle vid detta tillfälle
hafva utdelat lösen. Detta strider dock mot Dahlbergs bref d. 9 dec. (m. fl.
berättelser), deri säges att lösen först utdelades vid sjelfva passet. Fälttecknet
åter var förmodligen anbefaldt i lägret, emedan halm der fans att tillgå.

31 Enligt professorns vid Generalstaben Roséns beräkning gick månen
ned den 4/14 december under Lunds horisont kl. 2,25 f. m.

Clodts anteckningar: »Han (konungen) lät derför i möjligaste största
tysthet, ungefärligen vid midnattsstunden först artilleriet och derpå infanteriet
göra begynnelsen till uppbrottet.»

Relation om slaget vid Lund, tryckt i De la Gardieska arkivet.

Bjelkes bref, d. 8, 14 och 20 dec. I det af d. 8 säges: »Så snart nu
Månaden nedergången war satt heela Cavallerie opp, Artolleriet sambt
Infanteriet hade redan Marscherat till Stora Harje».

32 Dahlbergs bref d. 9 dec.

Bjelkes bref d. 20 dec.

33 Fersens relation.

34 I Dahlbergs bref d. 9 dec. säges, att armén stod uppstäld på 5
kolonner, men i såväl Fersens relation som Bjelkes tre bref uppgifves antalet till
6. Men dessa räkna förmodligen infanteriet och artilleriet såsom hvardera
en kolonn.

Vidkommande arméns styrka har jag efter rullorna sökt kontrollera
Dahlbergs uppgift (Bataljordningen i K. Krigsarkivet) och tyckt mig finna
antalet, 6,340 man, något för ringa, till och med om dermed menas endast
manskap i ledet. Med befälet torde det hafva stigit till närmare 8,000 man.

35 Dahlbergs bref d. 9 dec.

»Relation om slaget vid Lund» (De la Gardieska arkivet) säger: »Efter
midnatten tog Svenska Arméen sin marsch öfver ån 1/4 mil från St. Harrie, först
Artilleriet, sedan högra och så vänstra flygelen» Denna ordning gäller
emellertid endast marschen ur lägret. Äfven Spegel i sitt »Diarium» låter
öfvergången ske successivt, först högra flygeln, så infanteriet, så artilleriet och
sist venstra flygeln. Men hans beskrifning åter synes afse frammarschen på
andra sidan ån.

36 Bjelkes bref d. 8, 14 och 20 dec.

37 Bjelkes bref d. 20 dec.

Dahlbergs bref d. 9 dec.: öfvergången skedde »innom halfannan timme».

I ett bref från Markaryd d. 13 dec. (R. A.), som uppgifves vara
grundadt på ett bref från Spegel till Lindschöld d. 9 dec., dateradt Skältorp,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:23:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigda1675/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free