- Project Runeberg -  Kriget, Freden och Framtiden /
23

(1914) [MARC] Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

23

för Europas framtid, som kriget tillintetgör genom att
uppdriva nationalhat^ till vanvettets gräns.

Den, som sökt klargöra nationalhatets psykologi
genom påståendet att detta hat »utfyller tomrummen
i förståndet», har delvis rätt. Hur ofta finner man ej
att när begrepp fattas om en nation, där tar fördomen
begreppets plats! Detsamma gäller om raserna. Att
rashatet nu synes vika, att den hätska ras
nationalismen underordnat sig statsenhetens krav, bevisar
icke att rasnationalismen är övervunnen. Här som
i fråga om annan inre enhet, som kriget åstadkommit,
begår man grova psykologiska felslut.
Fosterlandskänslan har tills vidare samma makt som religionen
under stora väckelsetider. Då sammansmältas hjärtan,
då vidgas själar, då försonas fiender. Alla känslor
få en ny betoning; den egna sorgen och glädjen
inställa sina funktioner och erfaras endast i samband
med det hela. Motiv, som voro kraftiga, bli nu
otillräckliga att framdriva viljeyttringar och omvänt. Alla
värden omvärderas. Men lika visst som de enskilda
och partierna — såsom redan ovan påpekades —
återta sitt egenliv och sitt forna väsen, när den
religiösa eller patriotiska extasen lägger sig, lika visst
komma nationernas och rasernas stridiga viljor att
återvakna. Först när statsidén blir individualistisk i
den meningen, att allt undanträngande av
folkperson-ligheterna, deras språk, deras lagar m. m. upphör,
då kan man motse ett slut på rasstridigheterna.

Sak samma gäller om partierna, där man ånyo —
vid fredsslutet — kommer att höra talet om
socialisternas bristande känsla för fosterlandets makt och ära,
ifall de då ännu vidhålla sin rena syn på
folkpersonligheternas rätt.

Socialisterna som de borgerliga fredsvännerna ha
länge pekat på krigstillståndet som ett så oerhört
slöseri med folkens levande och döda rikedom, att den på
kriget — och rustningar för kriget — byggda säker-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:14:43 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/krigfred/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free