- Project Runeberg -  Kriget, Freden och Framtiden /
31

(1914) [MARC] Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

31

Amerikas mönster, som sinsemellan likställda och
självstyrande nationalstater komma att sammansluta sig
och själva välja sina ledare. Endast så bli folken villiga
att underkasta sig en internationell rättsordning,
vilken de enskilda folken ej kunna bryta utan att straffas,
alldeles så som de enskilda landskapen en gång måste
underkasta sig rikets rättsordning. Vid varje sådan
uppgivelse har en kortsynt individualism satt sig till
motvärn. Men erfarenheten har sedermera visat att
vad man trott vara en självuppgivelse i stället blev en
högre livsstegring under växelverkan med en högre
organism. Liksom nationalismen på sin tid stod högt
över patikularismen hos stridande landskap och
stormän, lika högt står patriotismen över nationalismen
eller med andra ord: den fosterlandskänsla, som sätter
mänskligheten över nationen, är vida överlägsen den
fosterlandskänsla, som sätter nationen över
mänskligheten.

Och ej endast etiskt överlägsen, nej, överlägsen
även i förmåga att trygga nationens
maktutveckling inåt som utåt. Men blott en maktutveckling, som
ej går andra folks rätt för nära.

Nationalism och patriotism vila på motsatta
åskådningar om målen och medlen för folkets
kraftutveckling. Patrioterna måste nu blöda för
nationalisternas idéer om de högsta målen för nationens
livsvilja och det bästa bruket av dess livskraft.
Alla offra sig gemensamt för att fosterlandet skall
bestå, ehuru de själva förgå. Men under tiden
förtätar sig patrioternas vilja att rikta in folken på nya
vägar och leda dem bort från de vägar, vilka nu fört
dem in i en fasornas labyrint, ur vilken ingen utgång
tills vidare är att skönja.

Det fordom hörda talet att kriget befordrar det
naturliga urvalet har nu tystnat. Den allmänna
värnplikten är fientlig mot rashygienens mål. Vi veta att
det är de starka, de väl utrustade som dödas,
stympas eller bli sjukliga för livet; det är de till det
nya släktets fäder bäst ägnade, som i främsta rummet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:14:43 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/krigfred/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free