Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
De, som stå mitt i det bittra allvaret, förhärliga icke
kriget, om de än ge sig och de sina den trösten att
döden för fäderneslandet är skön! Att själv dö är
redan för mången den lättare delen av krigarplikten,
medan den att döda blir allt svårare.
Blodsarbetet blir en fasa isynnerhet för alla dem,
vilkas arbete under freden i medelbar eller omedelbar
mening varit ett, som avsett att bevara och stegra
andras liv. Dessa ha de bästa förutsättningar att
inse det orimliga i tanken att kunna humanisera
kriget. Hur meningslöst är ej talet om att
dumdum-kulor icke äro »humana» kampmedel, att de strida mot
kultur och folkrätt! Göra granaternas skärvor ej lika
rysliga sår? Strider det ej lika mycket mot
folkrätten att genom minor sänka neutrala staters fartyg,
att genom bombardering från luften döda kvinnor och
barn? Allt, allt i kriget är barbari. Röda korsets
verksamhet belyser detta barbariska vanvett med
blixtljus. Först arbetar man på slagfälten för att med all
makt sönderslita varandra. Så samlas de sönderslitna
ihop, forslas till lasaretten, vårdas med alla medel och
sändas sedan tillbaka för att än grundligare
sönderslitas! Men krigets värsta barbari är att det tvingar
alla till handlingar, dem de som enskilda med hela
sin varelse uppresa sig emot. Ur denna synpunkt
äro de färgade trupperna, som ännu känna grym
stridslust, de av kriget minst misshandlade. De övriga
måste nedtrycka sina andra högre känslor under en
pliktkänsla, som ej tar hänsyn till annat än
fosterlandets försvar. Från en och annan kommer, trots
censurens stränghet, ord vilka verka som strålkastare
över problemet huru själfulla män kunna uthärda
kriget. De kunna det endast genom att tvinga sig
in i för dem nya själstillstånd. Så skriver
en ung fransk officer:
»Vi leva i en så egendomlig tid, att man för att lida
så litet som möjligt måste skapa sig en
tankegång, vilken är avpassad efter
förhållandena. Kriget är ju barbariskt. Kom ihåg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
