- Project Runeberg -  Kriget, Freden och Framtiden /
40

(1914) [MARC] Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

40

för att bevara den sålunda vunna makten och som
gör krig när denna makt hotas. En demokrati,
vilken således i verkligheten leder till alldeles samma
utrikespolitik som nyssnämnda högerförkunnelse. På
ingendera hållet har man allvarligt sökt göra det
utvidgningsbehov, varav storstaterna eggas, mindre
våldsamt genom en förnuftigt begränsad
befolkningstillväxt, genom en förnuftigt ordnad
utvandring från de överbefolkade landen samt genom
vidsynta tullförbund och handelsfördrag.

Folkstatens idé är, som ovan sades, motsatt
imperialismens. Den förra vill bevara och försvara
den nationella enheten men vill folkets
makt-utvidgande framför allt genom inre utveckling och
nydaning. Folkstatens idé innebär sålunda samma
skillnad i förhållande till storstatens som det intensiva
jordbruket innebär i förhållande till det extensiva.
Folkstatens idé kräver i inre politiskt avseende en
alltmer genomförd folklig självstyrelse, genom att åt
alla klasser och åt båda könen giva samma
medborgarrätt.

Det är socialdemokratien, som säkrast bär
folkstatens idé, medan liberalismen ännu ej gjort ett klart
val mellan folkstats- eller storstatsidén och högern i
regeln omfattar den senare. I det största imperiet,
England, har t. ex. liberalismen gynnat tanken på
de olika riksdelarnas självstyrelse, liksom den i
Sverige under unionskrisen sökte verka för
likaberättigande åt Norge. Men i denna stund äro alla
partilinjer oklara. Blott framtiden kan visa om det blir de
socialistiska eller de borgerliga fredsvännerna, om
det blir de kristna eller de icke-kristna, om det blir män
eller kvinnor, som med det största modet bekänna
sig till den demokratiskt-nationella, erövringar
uteslutande, statsidén. Vid tal om det blivande fredsslutet,
ha de i detta fall klaraste linjerna varit de av de
borgerliga fredsvännerna uppdragna.*

* Se sålunda nobelpristagaren A. Frieds artikel Das
Ziel, i Friedenswarte, X häftet 1914.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:14:43 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/krigfred/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free