- Project Runeberg -  Kriget i Norge 1814 /
39

(1893) Author: Gustaf Björlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dessutom beräknades:

För bataljonschefens behof 2 hästar och 1 kusk,

» majorens smart ME

» bataljonskirurgens Sr Krk re iman LAR

» regementskvartermästarens » fom Arnlöret

» bataljonsadjutantens sars länga ömltsal

» artilleriofficerens tf lie Sarnbirvåt

» bössmakarens åran It lärda


Sammanlagda styrkan af norska arméens reguliera trupper
utgjorde år 1813 26,314 man (bil. B). Krigsstyrkan beräknades
till omkring 20,500 man (»stridande»); hvartill kommo 5,600 man
depôttrupper, 400 reservister för kavalleriet och artilleriet samt
9,350 man landtvärn för alla tre vapenslagen; i allt sålunda
35,850 man.

Förutom de reguliera trupperna funnos äfven åtskilliga
slag af lokaltrupper, såsom kustvärn, borgarbeväpning, frivilliga
kårer, fribataljoner och allmogebeväpning, s. k. »Mandhusinger».
Kustvärnet hade blifvit upprättadt åren 1801 och 1807. Det
utgjordes dels af nationala soldater, som kasserats för mindre
duglighet, dels af de vapenföra personer, som bodde i kustdi-
strikten utom städernas grund och som icke blifvit inskrifna
vid sjöenrolleringen eller vid landtarméen. Borgarbeväpnin-
gen infördes samtidigt. Genom ett kungl. reskript hade stä-
dernas borgarskap under de första krigsåren blifvit ålagda att
uppsätta väpnade kårer till skydd för sina territorier. De
bäst organiserade voro Kristianias, Kristianssands och Stavan-
gers, för hvilka regeringen förordnat officerare. De öfriga torde
i militäriskt hänseende ej hafva ägt någon betydelse. Frivilliga
kårer funnos i Röros och Kristianssand. Den förstnämnda var
bildad redan år 1788 af grufdrängar, hvilka därigenom vunno
befrielse från den allmänna utskrifningen. De s. k. fribataljo-
nerna, hvilka skulle bildas af reservister, som ännu icke inkallats
under fanan, voro endast en organisation på papperet.! Det-
samma var äfven förhållandet med allmogebeväpningen. Upp-
ropet af den 9 juni om allmän beväpning »til Forsvar af Arne,
af eget Hjem, til Bevogtning for Kone og Börn, og hvorved
enhver Nordmand vil kappes om at vise Mandemod, ligt Fedre-

1 »Ils ne sont point formés en Bat:ns séparées; on les attache par canton
aux régiments de l’Infanterie»; »Tableau exact», lämnad till Karl Johan. Jfr
Meidell, Norskt Maanedsskrift 1860, sid. 355.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:24:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigno1814/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free