Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nes, der aldrig ustraffet lode nogen Fiende betrede Norges
lykkelige Dale», ledde nämligen, så vidt kändt är, säger Aall,
endast till förberedande åtgärder på några få ställen i landet,
hvarvid »egennyttan dref sitt spel»!
Sammanlagda antalet organiserade lokaltrupper beräknades
af Klercker till 1,615 man (bil. B). Af en norsk författare?
uppgifves styrkan till 49,020 man. Lägger man härtill den
reguliera arméen samt landtvärnet och flottans besättning,
skulle Norge 1814 uppställt hvar tionde människa under vapen
— hvilket är orimligt.
Hvad det fasta gränsförsvaret vidkom. utgjordes det af fäst-
ningarna Kongsvinger, Fredrikssten och Fredriksstad. Ingendera
kunde anses vara i full krigsberedskap, om de än blifvit för-
sedda med några månaders proviant för besättningen och ett
knapphändigt förråd af ammunition. Fredriksstad var svagast.
Dess ändamål var att behärska Glommens utlopp och utgöra en
säker tillfyktsort för skärgårdsflottan. Men bäggedera ända-
målen förfelades. Närbelägna höjder dominerade densamma från
flera håll. Den hade dock lätt kunnat sättas i bättre skick, om
nya verk anlagts på Krageröen, hvilket emellertid fordrat ett
femtiotal nya artilleripjeser. Att detta icke skedde. berodde
säkerligen därpå, att fästningen förlorat en stor del af sin stra-
tegiska betydelse genom svenska flottans öfvermakt. Därigenom
var det nämligen möjligt för svenskarne att segla förbi den-
samma och landsätta trupper långt upp i Kristianiafjorden.
Fredriksstens betydelse var icke heller stor, emedan den utan
svårighet kunde kringgås. Annat hade förhållandet varit. om
norrmännen varit så starka, att de kunnat gripa till offensiven.
Vid ett anfallskrig mot Sverige kunde man icke önska sig bättre
depôt. Emellertid var fästningen långt ifrån lätt att betvinga
med de anfallsmedel, som denna tid stodo till buds. Dess höga
läge på toppen af en klippa. omgifven af andra klippor och
skog, tillät visserligen ett betäckt närmande, men de kasse-
matterade förrådsrummen gjorde ett bombardement föga farligt,
och i klippmurarna kunde bresch icke skjutas. Fredrikssten
ansågs icke utan skäl för Norges starkaste fästning. Karl
’ Aall, sid. 465
" Georg Reder, Norges Landforsvar i 1814 og i 15S7, Norsk. Mil. Tidsskr.
1889. Han uppgifver den reguliera arméens styrka år 1814 till 652 officerare,
1,409 underofficerare. 4572 värfvade och 19.025 nationala soldater, samt 9,310
man landtvärn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
