Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvaraf kom det då, att denna svaghet så väl i militäriskt
som finansiellt hänseende icke afhöll det norska folket från en
olika kamp mot öfvermakten? Redan den stora skillnaden mellan
Sveriges och Norges folkmängd, 2,460,000 människor mot 585,000,
borde varit anledning nog till eftertanke. Orsakerna därtill
voro mängahanda. I främsta rummet torde själföfverskattnin-
gen hafva berott på folkets okunnighet om landets verkliga
maktställning, en okunnighet, som ytterligare blifvit befäst
genom regeringens vilseledande proklamationer. Därnäst bidrogo
minnena från de många gränskrigen i sin mån att alstra vill-
farelse. Man tog icke tillbörlig hänsyn till att Sverige vid de
tillfällen, då man legat i fejd med detsamma, samtidigt varit
inveckladt i allvarsamt krig med andra, mäktigare stater och
därför endast kunnat sända sina sämsta trupper mot Norge.
Och man missaktar lätt den motståndare, hvars hela kraft man
aldrig pröfvat. Men äfven andra fiender hade Norge under långa
tider icke lärt känna annat än vid enstaka strandhugg, hvilka,
då de med lätthet tillbakavisats, gjort folket ännu mer öfver-
modigt. Inom hären, där kännedomen om landets militära
resurser 1 jämförelse med utlandets var mera utbredd, tänkte
man dock något annorlunda, och hoppet om en lycklig utgång
på ett krig mot Sverige var här långt ifrån allmänt. I syn-
nerhet var detta fallet med det högre befälet. Det är sålunda
bekant, att bland andra general Staffeldt, norska arméens kanske
dugligaste officer, före krigets utbrott 1814 högt förklarat, att
han visserligen komme att göra sin plikt, men att han icke
vagade tro på framgång, ett uttalande, som sedermera, då han
af allmänna opinionen utpekades snart sagdt som en förrädare,
kom att stå honom dyrt.
Norska arméens försvarsplan och koncentrering.
Den norska försvarsplanen var uppgjord sommaren 1813 af
generalmajor Seyersted, en af arméens skickligaste officerare.
Enligt hans åsikt borde kriget från norsk sida föras defen-
huru skall det då gå, när vi komma högre upp i räkningen . . .. . Alla för-
nödenheter stiga till oerhörda priser . . ... Några hundra riksdaler svenska
riksgäldssedlar, som jag de förra åren hade köpt för hvad jag af mina inkomster
icke begagnade, har jag nu måst gripa till.» Öfvers. af ett anonymt norskt
bref till grosshandlare N. H. Adler i Köpenhamn, dat. den 23 febr. 1814.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
