Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvalöarna med sin skärgårdsflottilj, till stor grämelse för Wir-
sén och till icke mindre för Essen och hans stab. Visserligen
hade man snart fått veta, att hela norska flottiljen vid Hval-
öarna endast utgjordes af 5 kanonslupar,! men dels hade dessa
snart kunnat blifva förstärkta, dels var det en helt annan sak
att taga positionen i besittning utan svärdslag mot att inleda
en öppen strid om densamma, då hvarken arméen eller flottan
ännu på längt när voro färdigrustade.?
Annu mera förbittrad blef man i högkvarteret, då man,
efter de många skrytsamma rapporterna i de norska »tidnings-
papperen», trodde sig märka, att den engelska regeringen trots
alla sina granna löften verkställde blockaden så lamt, att en
mängd handelsfartyg kunde obemärkta och oskadda inlöpa i de
norska hamnarna med sina sädeslaster. Snart kom dock under-
rättelse från Marstrand, att de engelska kryssarne infört dit
en stor mängd priser, som de tagit. Den svenska blockadeska-
dern åter hade till slutet af maj icke lyckats uppbringa ett
enda fartyg, ehuru den varit i norra delen af Kattegatt sedan
början af månaden. Och, hvad värre var, den hade icke ens
lyckats hindra »några usla norska kutterbriggar», som konvo-
jerat en betydlig handelsflotta, att så godt som i deras åsyn
borttaga tvenne svenska kapare, medan konvojen fritt fått
passera.” I sitt bref den 2 juni till kronprinsen framhöll där-
för Essen å nyo, hur angeläget det var, att svenska sjöstyrkan
blefve öfverlägsen den norska. Om icke detta skedde, skulle
’ I verkligheten utgjordes den blott af 4 kanonslupar under löjtnant Klincks
kommando, hvilka den 12 maj tagit ställning Vid Röd på södra Sandöen. N.
Å. Larsen, Fra Aaret 1814, sid. 86.
" Sådana hinder», skrifyer Gyldenstolpe i sin journal för den 16 maj,
”skola alltid blifva följden af mångdubbla auktoriteter, som skola arbeta till
ett och samma mål. Så länge. vid ett infallande krig, general en chef ej ensam
får leda så sjö- som landtoperationerna och disponera medlen därtill. går det
efter min tanke lamt och oordentligt. En kampanjs mängfaldiga preparationer,
dess framgång och lyckliga utgång, som ofta bero på hastighet i besluten och i
verkställandet, kunna ej förenas med den långsamma kabinettsformen, som på
tosende sätt binder händerna på den kommenderande. En general-amiral, som
sitter i Stockholm, kan ej bestämma, hvad som bör göras i bohuslänska och
norska farvattnen, då det gär något längre än vanliga sjömätningar. Jag vill
ej nämna, att man ej mycket rättat sig af förlidet år begångna fel, då sjö-
expeditionen och allt hvad därtill hörde under öfverste Brandts befäl gick tio
gånger sämre, Men jalousie. afund och personligt intresse karakteriserar vårt
sjöväsende och lärer komma att länge göra det.»
» Gyldenstolpes journal. Om de norske Briggernes Krydstogt» se N. A.
Larsen, sid. 33 o. följ. Chefen på de två små briggarna Lolland och Alsen, som
betäckte konvojen, ansåg, att om chefen på 45-(40-)kanonsfregatten Eurydice havt
Hardiesse til Angrep, vilde Engagementet sikkert blevet meget stridendes. Själf-
tillit felades alltså icke bland det norska sjöfolket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
