Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en utskeppning af trupper eller transporter till sjös i regeln
icke kunna äga rum, utan att man utsatte sig för betydlig
förlust och kanhända finge se hela företaget misslyckadt. I
norska skärgården, skref han, vore kanonbåtar af större behof
än örlogsfartyg. Bristen på det förra slaget fartyg var orsa-
ken till att han ännu icke kunnat sätta ett påtänkt företag
mot Hvalöarna i verket, då han fruktat att icke kunna bibe-
hålla denna viktiga position. Han bad därför kronprinsen vända
sig till Puke i saken.!
Emellertid fick Essen, såsom förut är nämndt, under öfver-
läggningarna med kronprinsen i Örebro i slutet af månaden
tillfälle att ytterligare förfäkta sina åsikter om Hvalöarnas
stora betydelse, i händelse kriget skulle bryta ut, och hade äfven
den tillfredsställelsen att höra sina åsikter i denna del gil-
lade. Så fort han återkom till Vänersborg, gaf han därför Wir-
sén befallning att uppgöra en detaljerad plan för operationerna
till sjös, däri äfven attacken mot den norska Hvalö-flottiljen skulle
vara inbegripen. Wirsén inlämnade med anledning däraf ett
längre memorial, som upptog tre olika metoder för en sådan
attack, utförd af skärgårdsflottan och fregatterna i förening
med en landstigningskår. Memorialet blef förmodligen genast
uppsändt till kronprinsen, ty i det bref af den 29 juni, hvari
Puke befalldes att oförtöfvadt anfalla den norska fottilj, som
tagit ställning vid den sydligaste af Hvalöarna, var formen
för anfallet i hufvudsak öfverensstämmande med anvisningarna
i Wirséns »metoder».
Efter ett sorgfälligt studium på kusten af stränder och öar
vid Kristianiafjorden, skref kronprinsen, och efter noggranna
upplysningars inhämtande om den styrka, som svenska sjö-
makten kunde bringa i verksamhet mot Norge, hade han blifvit
öfvertygad om att den första operation, som flottorna borde
företaga, vore en attack mot norska flottiljen vid Hvalöarna.
Först sedan dessa öar vore i svenskarnes våld kunde flottan
verksamt understödja arméens operationer genom att betäcka
dess vänstra flank mot hafvet. Närmade man sig i stället syd-
västsidan af fjorden vid Fredriksveern, skulle man kanske förmå
den fientliga flottiljen att genast lämna sin goda ställning. Men
i sådant fall utsatte man sig ock för den faran, att den norska
flottiljen kunde kasta sig öfver den division. som kvarlämnades
till dess observerande, och därefter vända sig med samlad styrka
! Y. Nielsen Breve fra Grev H. H. von Essen, sid. 59.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
