Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en annan representant för sjövapnet, chefen för skärgårdsflot-
tan öfverste af Wirsén, som äfven ville äga inflytelse på
operationssättet, så mycket mer som han varit den förste på
platsen. Och det betänkliga var, att bådas idéer gingo stick i
stäf mot hvarandra. Då Klint förfäktade den satsen, att fot-
torna borde operera gemensamt, ville sålunda Wirsén, att skär-
gårdsflottan skulle verkställa attacken alldeles oberoende af de
stora skeppen, då det enligt hans åsikt vore en orimlighet att
tänka sig en samverkan mellan stora och lilla flottan. Vid
offensiva företag fordrade ju den ena stiltje och den andra
blåst för sin manöver, sade han, och båda slagen kunde icke fås
på samma gång. Men då han uppskattade den norska flottiljens
styrka till 70 kanonslupar, förutom åtskilliga kutterbriggar
och kanonbåtar, som i hvilket ögonblick som helst kunde
väntas tillstöta från västsidan af fjorden — alltså en betydlig
öfvermakt i jämförelse med den svenska —, borde, logiskt sedt,
intet anfall alls komma i fråga.! Också ville han, att endast
två fregatter samt de däckade kanonbåtarna skulle sändas på
rekognoscering till Fredriksveern, under det att arméen företog
sin marsch öfver gränsen. Vore den »stora landstigningsex-
peditionen» färdig, borde den därefter afgå till västlandet —
såsom Klint fattade det till Laurvik — hvilket alltsamman
borde ske, på det att Hvalöarna icke måtte understödjas af de
norska trupperna i Fredriksstad.
Klint invände mot denna plan, att det vore osäkert, huru-
vida svenska skärgårdsflottan allena skulle lyckas hålla stånd
mot den norska. Äfven om detta vore fallet, borde man komma
ihåg, att en oafgjord affär i krigets början vore nästan lika
skadlig som ett nederlag, då den skulle lifva norrmännens mod
och säkerligen utmålas i hela landet med lika lysande färger
som en seger. Båda flottorna måste därför operera i förening;
detta var en nödvändighetens lag. Blåst eller stiltje betydde
sommartiden föga. .
Det såg i förstone ut, som om Wirsén skulle lyckas drifva
sin åsikt igenom. Han stod väl i högkvarteret, där Essens
landstigningsexpedition hade hög kurs och stora fottan, allt
ifrån Brandts transporter under 1813 års sommar, mindre
gynnsamt bedömdes. Strax efter sin ankomst till Väners-
! I själfva verket räknade norska flottiljen endast 33 kanonslupar, 2 mör-
sarebåtar och 7 kanonjollar. N. A. Larsen, Fra Aaret 1814, sid. 89.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
