Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På eftermiddagen satte sig prinsen till häst och red om-
kring i trakten, inspekterande trupperna. Staffeldt och Heger-
mann påvisade därvid ställningens svaga punkter, bland annat
att den kunde kringgås på båda flankerna. Denna kritik var
naturligtvis icke ägnad att stärka prinsens mod. En koncen-
trering vid Rakkestad var ju också numera mindre motiverad,
sedan dess förnämsta uppgift, befrielsen af Fredriksstad, icke
längre kunde komma i fråga. Då därför Kaltenborn infann sig
och berättade, att Butenschön var hårdt ansatt i Issepasset, och
strax därefter Stabell, som rapporterade, att han anfallits af en
öfverlägsen styrka och därför varit nödsakad, för att icke blifva
alldeles öfverflyglad i sin högra flank, att gå tillbaka från
Kjölen till Degernees, beslöt prinsen att genast anträda åter-
tåget öfver Glommen med hela arméen, undantagandes Stabells
trupper, som skulle stanna kvar som ett arrieregarde. Seyer-
sted förklarade efteråt inför öfverkrigskommissionen, att han
på stället gjort underdånig föreställning emot detta beslut och
sagt, att det var »den sletteste muelige Bev:egelse, hvilken kunde
foretages». Ville man icke slåss där man nu stod, skulle han tillagt,
visste han ej hvad hädanefter skulle kunna uträttas. Äfvenledes
skulle han hafva sökt förmå prinsen att samtycka till att trup-
perna finge stå kvar åtminstone till följande morgon, i det hopp
att de under tiden skulle anfallas och blifva tvungna att upp-
taga striden. Det kan ju vara möjligt, att så varit fallet, ehuru
Seyersted i ett af sina andra svaromål till öfverkrigskommis-
sionen erkände, att det skulle hafva varit en stor dårskap att
mäta sig med fienden i en bataille rangée, om man icke haft
en tillräckligt respektabel styrka till sitt förfogande, »thi naar
man ikke ved en saadan Leilighed kan veere Fienden nogen-
ledes lig i Styrke, saa maa den svagere tilsidst ligge under, og
da bliver en saa anseelig Deel af hans Kraft paa en Gang tilin-
tetgjort, at det hele Land sikkert staaer Fienden aabent uden
Forsvar». Då Seyersted utan tvifvel kände, att stora fentliga
truppmassor inryckt så väl öfver Tistedalen som Svinesund, efter-
som både Staffeldt och Spörck visste det,! är uppgiften om hans
råd till prins Kristian troligtvis också endast nedskrifven i
uppgifter, berättar, att »Staffeldt, som har avantgardet, rapporterar, att fienden
blott demonstrerar på denna sida Glommen men vill forcera Kjölbergs bro och
vara i Kristiania, innan norska arméen kan hinna tillbaka och betäcka hufvud-
staden. Kungen tror honom och befaller en allmän reträtt öfver Glommen.»
’ I krigsrådet den 4 augusti vid Kjölen upplystes det, att de svenskar,
som Staffeldt skulle bekämpa, kunde beräknas till en styrka af 12- till 13,000 man.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
