Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trots det goda frontalhindret, Glommenälfven, bör det vara
tydligt, att försvaret af denna utbredda operationsfront med en
så ringa styrka icke i längden kunde uppehållas mot den öfver-
lägsna svenska arméen. Mot Stabells, Hegermanns och Buten-
schöns 5,900 man stodo ju Vegesacks, Boijes, Cederströms och
Posses 19,000, mot Staffeldts och Arenfeldts 7,350 man stodo
Sandels”, Rosenblads och Mörners 16,300 man, hvartill ytterligare
kommo flottorna med 2,500 till 2,600 man land- och sjötrupper,
disponibla för en eventuell landstigning.! Man kan lätt förstå,
att denna, nära tredubbla öfvermakt borde kännas rent af öfver-
väldigande för den högsta ledningen på norska sidan. Näppe-
ligen finnes heller någon norsk rapport från detta skede af kriget,
där icke svenskarnes stora öfverlägsenhet starkt betonas. Äfven
prins Kristians trognaste anhängare, äfven de varmaste patri-
oter bland högkvarterets officerare erkände det och ville endast
kämpa för att värna sitt lands ära. Hegermann och Seyersted
inlämnade för öfrigt sina anföranden skriftligen affattade, hvar-
för någon missuppfattning å protokollförarens sida icke kunde
äga rum. Att så icke var förhållandet, framgår också otve-
tydigt af ett aktstycke, som Seyersted två dagar senare läm-
nade till prinsen 1 Vegger och för hvars märkliga innehåll vi
i det följande närmare skola redogöra.
Efter Seyersteds och Hegermanns anföranden fick Haxt-
hausen, i egenskap af högste chef för arméens provianterings-
väsen, säga sin tanke rörande möjligheten af att under ett fort-
satt krig kunna förse trupperna med erforderligt underhåll. De
upplysningar han lämnade voro ännu mera nedslående. Han
uppgaf nämligen, att, frånsedt den behållning af 4,000 tunnor
säd, som fanns i förråden på Bragernees, vid Land och en del
andra ställen, provianten endast kunde räcka för den samlade
styrkan till midten af månaden. Visserligen kunde man hoppas
på en icke obetydlig skörd, men, äfven om denna skulle kunna
inhöstas trots fiendens närvaro i landet, skulle den på långt
när icke vara tillräcklig till att underhålla arméen med dess
behof och på samma gång stänga hungersnöden ute ur riket.
Under sådana förhållanden ansåg Haxthausen, att man icke
Arenfeldt, förutom ofvannämnda bataljoner, »sannolikt» haft tvenne sådana mellan
- Kraakstad och Moss. Att döma af Seyersteds »Indstilling» den 10 aug. i Vegger
var detta senare ej förhållandet — endast önskvärdt.
’ Vid attacken på Krageröen landsattes utom Mörners brigad 1,100 volon-
tärer, 300 båtsmän och två beväringsbataljoner med tillsamman 980 man.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
