Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tatet, eller med andra ord stridens betydelse för krigets gång,
lika med noll. I stort sedt hade Gahn fyllt sitt värf. Genom
sitt burdusa sätt att rycka fram hade han visserligen onödigt-
vis offrat en del folk men ocksa lyckats bibringa fienden den
föreställningen, att hans styrka var mycket betydligare, än den
i själfva verket var. Seyersted berättar själf för öfverkrigs-
kommissionen om den fruktan för en omedelbar attack på Kri-
stiania, som larmet och oväsendet från Kongsvingerstrakten
orsakade. Det största fel, Gahn begick, var att han sökte storma
förskansningarna vid Lier och sedermera icke redan den 4. aug.
fortsatte återtåget för att låta sina trupper proviantera i Sverige
i stället för vid Midskog. Hade han åtminstone gjort det se-
nare, skulle han svårligen kunnat råka i en så kritisk belägen-
het, en belägenhet, för hvilken kronprinsen och Essen på för-
hand varnat honom.
Det är ofvan antydt, hvarför Krebs icke kunde gripa till
offensiven efter striden vid Midskog. Men äfven om förhållandena
tillåtit honom att göra det, skulle det på långt när icke haft
den verkan, som åtskilliga norska författare i sitt ambitions-
raseri inbillat sig. Dels hade nämligen Gahn, sedan han dragit
till sig alla sina utevarande detaschement, den 10 augusti, eller
fem dagar efter striden, enligt egen styrkerapport, 1,619 man
friska under vapen, dels kunde norska hufvudarméen, tryckt till-
baka som den var af en tredubbel öfvermakt, icke afvara någon
större styrka till Krebs” förstärkning, en förstärkning, som för
öfrigt förbjöd sig själf till följd af omöjligheten att provian-
tera en större styrka i de glest befolkade vermländska gräns-
trakterna.
I taktiskt hänseende kan man icke frånkänna Gahn beröm.
Hans sätt att använda sina trupper både vid Midskog och
Skotterud visade ej blott mod, då han tog sitt »desperata» steg,
utan äfven ganska mycken kallblodighet och krigsvana. Kron-
prinsens omdöme om Gahns sätt att sköta sig var också långt
ifrån ofördelaktigt. »Er första affär», skref han den 10. augu-
sti! från Fredriksstad, »var vacker; den, som ni nyss har haft,
har varit olycklig. En något för stor säkerhet har kanske
varit orsaken därtill, men ni har därvid utvecklat talanger,
som hedra er, och genom ert lugna mod har ni bevarat era
trupper från en vild flykt. Den förlust, ni lidit, är icke så
’ Bihang till Schinkels minnen, sid. 275; brefvet är där felaktigt återgifvet
med dagtalet den 14. aug.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
