Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som ville samråda med honom eller med »personen i fråga»,
kunde icke heller göra det längre, sedan kommendanten förbjudit
all kommunikation mellan staden och fästningen. Detta oaktadt
hade likväl Peyron afhandlat saken med »personen i fråga»,
hvilken dock numera, trots sitt nit för den goda saken, icke
längre trodde på företagets möjlighet. Han hade dock lofvat
att framdeles göra hvad han kunde samt äfven söka förmå an-
dra att verka därför. Man hade dock numera ganska svårt att
kommunicera sig med de missnöjda. Adlercreutz borde emeller-
tid vara öfvertygad om att ingenting från Peyrons sida blifvit
försammadt eller uraktlåtet. Så snart han blott finge säker
underrättelse om att en större del af besättningen vore vunnen
för saken, skulle han dölja sig i närheten af stadsporten och
afbida det lämpliga ögonblicket, då han kunde storma. MNure-
main hade lofvat att i sådan händelse ställa en bataljon till
hans förfogande. Innan belägringsarbetena voro fullbordade,
vore likväl det rätta ögonblicket icke ännu inne; ty först måste
garnisonen värmas af ett trettiosex timmars allvarligt bombarde-
ment. Sedan kunde det gärna icke slå fel, att den icke
vore fullständigt demoraliserad. Bombardementet skulle då på
ett öfverenskommet tecken inställas och stormningen omedelbart
taga sin början. Förrän den 14 eller 15 augusti kunde man
dock icke hoppas att de förberedande belägringsarbetena skulle
hinna afslutas.
I ett nytt bref senare på dagen berättade Peyron, att han
varit inne i Fredrikshald samt att invånarne lagt i dagen
mycken tillgifvenhet för Sverige. De hade dock förklarat, att
de icke hade några medel att visa sin goda vilja, då de voro
mycket rädda för att kommendanten skulle göra dem något ondt.
Kanslirådet Dahl hade äfven förmanat Eckermann att taga sig
noga 1 akt, då han nyligen fått veta, att kommendanten fått
klart för sig, att det varit Eckermann, som delat ut penningar
bland fästningens besättning. Peyron hade äfven lyckats råka
en af de missnöjda, som lurat sig ut ur fästningen under före-
vändning, att han skulle köpa öl i staden. Denne hade ingifvit
mera hopp, hvarför Peyron icke tviflade på, att saken snart
nog skulle vara arrangerad, om han blott lyckades komma i
förbindelse med flera af de missnöjda.
Därmed slutar Peyrons korrespondens med högkvarteret.
Atminstone finnes ej något senare bref från honom i dess hem-
liga portfölj. Hänvisad till Suremains goda vilja i fråga om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
