- Project Runeberg -  Kriget i Norge 1814 /
266

(1893) Author: Gustaf Björlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stian att befalla brohufvudets utrymning och truppernas till-
bakadragande öfver Glommen.! Att prinsen saknade personligt
mod. yttrades visserligen ganska högt af hans egna officerare,
likasom det äfven sades, att »det hele var en Satire paa Krig.
Men Adler, som berättar detta, anser, att truppen icke var mo-
digare. De enstaka drag, som omtalades från striden vid Lange-
nes, så väl om dragonerna som de Oplandske, »beviste-, säger han.
»kun liden Krigeraand hos Folket-, samt tillägger att Mod og
Kraft ikke var at finde hos de höiere Officerers,. Utan tvifvel
hade prins Kristian sina stora fel såsom härförare. Men sär-
skildt i detta fall hörde han nog till den kategori af männi-
skor, om hvilka Stabell talar i sitt svar till Mejdell, eller dem.
som, bundna af en del biomständigheter, som höra till detta jor-
diska, icke lyckas åstadkomma någonting utomordentligt.”

Hvad slutligen Stabell vidkommer, stod han hela denna dag
stilla vid Tveiten. 1!/, mil norr om Langenzes. Äfven han har
fått uppbära mycket klander, då det föreföll mången obegrip-
ligt. hvarför han stod overksam och icke ryckte fram till
Hegermanns bistand. Han erkänner ock själf, att han myc-
ket väl visste genom sina patruller. att svenskarnes hufvud-
styrka lämnat Trygstad-vägen, så när som på ett mindre de-
tasehement vid Jörentvet. samt att han hört ett och annat
kanonskott från Langences-hållet, som tydde på att strid där
pågick. Men han besvarar anmärkarnes klander genom att
hänvisa till tillståndet bland sina trupper, hvilka. till följd ar
ständiga marscher i dåligt väder och i saknad af mat, icke
längre voro stridsdugliga. Innan han hunnit fram, skulle
affären för öfrigt länge sedan varit förbi. och, äfven om detta
icke varit händelsen, hade han ju genom sin marsch blottat den
väg, som han var satt till att försvara, och lämnat dem af fien-
dens trupper, som stodo vid Momarken, fri tillgång till Fetsund
och Blakjer, så vidt de icke föredragit att falla hans 2.300 man
i ryggen. Hur lätt är det icke, slutar han sitt försvar, att på
papperet gifva det mest förtviflade krig en lycklig vändning.
då man åter i verkligheten finner det ganska svart, när gangen
af operationerna skall bestämmas på grund af riktig beräkning
af egna och fiendens stridskrafter samt noggrant bedömande
af fiendens ställning och traktens beskaffenhet.?

! Morgenstjerne II, sid. 25 (n:o 107).

2 F. W. Stabells Bemerkninger, sid. 12.

3 Stabells Bemerkninger samt hans rapport hos Morgenstjerne II. sid. XXXI.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:24:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigno1814/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free