- Project Runeberg -  Kriget i Norge 1814 /
285

(1893) Author: Gustaf Björlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som han var, gjorde han till villkor, att en del ändringar i
språkligt hänseende först måtte vidtagas och frasen » konun-
gens af Sverige och Norge namn» strykas. Detta betraktade
Björnstjerna endast som en bagatell. Värre var frågan om den
föreslagna demarkationslinien, hvilken Karl Johan ville hafva
utstakad från Son till Onstadsund och därifrån utmed Glommen
till Kongsvinger, men prinsen utmed Glommens hela lopp ända
ned till Onsöen. Att samtycka till det svenska förslaget, för-
klarade han, skulle strida mot hans plikt. Frågan vore visser-
ligen ej af den betydelse, att han för hennes skull tänkte af-
bryta underhandlingen, men han besvor likväl Björnstjerna att
göra sitt bästa för att utverka demarkationsliniens utstakande
i närheten af den terräng, som svenskarne verkligen eröfrat.
Äfven önskade han, att svenska ockupationsarméen under stille-
ståndstiden måtte varda mindre till numerären än Karl Johan
föreslagit, en önskan, hvars uppfyllande han ansåg icke borde
möta något hinder, då de hempermitterade norska trupperna
icke borde kunna orsaka någon oro. Till slut förklarade han
sitt missnöje öfver att svenskarne icke inställt fientligheterna,
hvarom han nyligen fått rapport.

Björnstjerna lofvade att så fort som möjligt framställa dessa
önskningar. På deras uppfyllande tycktes dock föga bero. Då reste
sig på prinsens sida ett vida svårare hinder, nämligen frågan om
hans egen ställning efter tronafsägelsen. Han motsatte sig nämli-
gen alldeles bestämdt att öfverlämna den verkställande makten åt
någon annan myndighet än stortinget, som gifvit honom den,
tilläggande, att då han fått sin makt af nationen, vore det ju
helt naturligt, att det blott var i dess sköte han kunde ned-
lägga densamma. Som denna ståndpunkt var »diamétralement.
motsatt Karl Johans, enligt hvilkens bestämda föreskrift abdi-
kationen skulle ske »sans phrases», uppbjöd Björnstjerna all sin
förmåga för att förmå prinsen att afstå från sitt yrkande i
detta afseende. Hans ansträngningar visade sig dock förgätves,
och han ansåg slutligen underhandlingen bruten samt var på
väg att afresa. Då föll det honom in att föreslå prinsen en
»mezzo termino», nämligen att stortinget skulle sammankallas
just för afsägelsens skull och riksstyrelsen under den tid, som
skulle förflyta innan stortingsmännen hunne samlas, utöfvas af
norska statsrådet. Förändringen tilltalade prinsen. Björn-
stjerna ansåg nästan, att tvisten i denna punkt vore utjämnad,
så vida kronprinsen gaf sitt samtycke till förändringen. Tack

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:24:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigno1814/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free