- Project Runeberg -  Kriget i Norge 1814 /
294

(1893) Author: Gustaf Björlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

begärde han emellertid, att han måtte få sig tillsänd en skrifven
order, att uppvisa offentligt, i hvilken han ålades att ingenting
gifva efter i denna punkt. Han ville i sådant fall gå i god för
att förslaget skulle accepteras. På samma gång önskade han
sig dock äfven en hemlig fullmakt, som gaf honom rättighet att
slå af en smula, för att därigenom kunna undgå en fullständig
brytning af underhandlingen, »hvilken», fortsätter hamn, i så
många hänseenden synes mig fördelaktig och genom hvilken Eders
Kongl. Höghet kan anse sig såsom herre öfver Norge (smaitre de
la Norvege»).

Prins Kristian», skref han till slut, »var obeslutsam och vack-
lande. Den stackars prinsen skulle gärna vilja på ett heder-
ligt sätt kunna draga sig ur affären; men han visste icke, hur
han skulle komma därifrån. Han syntes vara »bon enfant»;
vankelmodig till karakteren men med »gros bon sens»!

Äfven af prinsens första bref till Björnstjerna dagtecknadt
Moss den 11 aug., kunde kronprinsen förstå, att demarkationslinien
i förstone spelat en tämligen underordnad roll. Af prinsens andra
bref åter tycktes det emellertid framgå, som om betydelsen, ar
detta villkor något ökats, förmodligen till följd af yttre påtryck-
ning. De bestämmelser, skref prinsen, som Björnstjerna till-
fogat under underhandlingarna den 12 augusti, rörande demar-
kationslinien och det antal svenska och norska trupper, som
skulle få hållas under vapen, hade aflägsnat dem från målet.
Visserligen vore han för egen del benägen att göra de största
uppoffringar, men han ville hvarken vara med om att blottställa
folkrepresentanternas säkerhet och rätt att fritt diskutera eller
att öfverlämna den icke eröfrade delen af landet till svenska trup-
per, då sådant skulle strida mot hans plikt. Han uppställde
därjämte den fordran, att de med Sverige allierade makterna
skulle garantera alla aftal mellan svenske konungen och
Norge.

Slutligen fann kronprinsen äfven af samma bref, att Tanks
mission om utverkande af en order till Fredriksstens kommen-
dant att godvilligt öfverlämna fästningen strandat. Denna
fråga sammanhängde också för nära med den om vapenhvilan
för att den i och för sig skulle kunnat afgöras. »Ofverlämnan-
det af denna fästning», skref prinsen, »vcre icke ett villkor för
vapenstilleständets afslutande utan en följd därat.

i Björnstjernas bref till kronprinsen, H. M:t konungens privatarkiv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:24:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigno1814/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free