Krig och fred : historisk roman från de napoleonska världskrigen / 11 (1896) Author: Leo Tolstoy Translator: Petrus Hedberg With: Axel Sjöberg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prolog - 3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

unge mannen kvarhölls ännu af sin ekipering i Moskva och
skulle stöta till regementet i Rasivilov.

Hos Rostovs firades en dubbel familjehögtid; både
grefvinnan och hennes yngsta dotter hette Natalia, och det var
deras namnsdag. En mängd gäster hade redan tidigt från
morgonen infunnit sig för att gratulera.

»Maria Karagin och fröken Karagin!» anmälde
grefvinnans jägare, öppnande dörren.

»Bed dem stiga in»,
sade grefvinnan i
uttråkad ton, som om hon
velat säga: »Den
tillgjorda varelsen kommer
väl att taga lifvet af mig.»

En lång, korpulent
dam med högdraget
utseende och en ung flicka
kommo frasande in i
salongen.

Efter att hafva
vexlat en mängd artiga
fraser, kom man att tala om
gamle grefve Besuchovs
sjukdom och hans oäkta
son Peter.



»Jag beklagar uppriktigt den stackars grefven», sade fru
Karagin; »att vara så sjuk och till på köpet ha så mycken
sorg af sin son.»

»Men hvad har han då gjort?» frågade grefvinnan.

»Han har ju burit sig så illa åt i Petersburg, att han
blifvit utvisad af polisen. Dolochov har blifvit degraderad
till soldat, och hvad Anatol beträffar, hjälpte hans far honom
ur klämman.»

»Men hvad ha de då gjort?» frågade grefvinnan å nyo.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>